Boije: ”Jag saknar konkreta motargument från FI”

Finansinspektionens generaldirektör Daniel Barr avfärdade SBAB:s rapport om de överdrivna riskerna med hushållens skuldsättning som ”oseriös”. Men SBAB:s Robert Boije menar att Barr överhuvudtaget inte bemöter SBAB:s analys.
– Jag tycker att Barrs argument är rätt märkliga och undrar om han överhuvudtaget hade läst vår rapport i sin helhet innan dessa intervjuer gjordes, säger Boije till Bostadspolitik.se.

Några dagar efter att SBAB släppte sin uppmärksammade rapport Hushållens bolån – Makroriskerna med dem är inte så stora som ofta hävdas släppte Finansinspektionen sin stabilitetsrapport och i intervjuerna i samband med det uttalade generaldirektör Daniel Barr sig om kritiken som SBAB-rapporten riktade mot Finansinspektionen och Riksbanken.

I en intervju med Altinget påpekade han att majoriteten av bedömningarna, både inhemska och internationella, håller med om att hushållens skuldsättning är en stor risk för både samhällsekonomi och hushållens ekonomi.

”Bemöter inte i sak”

– Tittar man på vad som har hänt så är det många hushåll som är pressade, antalet hushåll hos Kronofogden ökar kraftigt, man har dragit ner sin konsumtion kraftigt från hushållens sida vilket har påverkat makroekonomin och tillväxten i stort. Så det har påverkat, sa Daniel Barr till Altinget.

Han poängterade att lågkonjunkturen hittills inte har varit så djup och att arbetslösheten och BNP bara har påverkats måttligt.

– Så det hade kunnat vara väsentligt värre än det har blivit. Att ta det för intäkt, att det inte är något problem med hög belåning i hushållssektorn, det känns inte helt seriöst faktiskt, sa han till Altinget.

SBAB:s chefsekonom Robert Boije, som tillsammans med analys- och prognoschefen Sten Hansen står bakom SBAB:s rapport, säger till Bostadspolitik.se att Barr uttrycker sig svepande och inte bemöter SBAB:s analys i sak.

– Jag tycker att Barrs argument är rätt märkliga och undrar om han överhuvudtaget hade läst vår rapport i sin helhet innan dessa intervjuer gjordes. Vi skriver tydligt i rapporten att det finns högbelånade hushåll som har drabbats hårt av ränteuppgången men att den stora majoriteten av alla bolånetagare även efter ränteuppgången har rimliga och fullt hanterbara räntebetalningar. Det är en liten andel av de belånade bostadsägarna som har mycket stora räntebetalningar. En tredjedel av alla bostadsägare har dessutom inga bolån, säger Robert Boije.

– Att hushållens konsumtion sjunker när Riksbanken höjer styrräntan är väl rätt självklart och inget vi förnekar i vår rapport. Det är ju dessutom precis den effekt som Riksbanken vill ha när de har höjt räntan i syfte att få ned inflationen. Vad vi däremot säger i rapporten är att makroriskerna sett till storleken på konsumtionsnedgången – men även riskerna för den finansiella stabiliteten i stort – har varit starkt överdrivna så som de har beskrivits av både Finansinspektionen och Riksbanken. Vad avser just den slutsatsen hade ju Barr kunnat replikera med saklogiska argument på vår debattartikel i DN, men av någon anledning valde han och FI att avstå från det. Jag saknar mer konkreta motargument mot just detta. Ett viktigt syfte med vår rapport var ju att visa på ett antal analyser och beräkningar som FI själva eller Riksbanken inte har gjort och som ger en betydligt mer nyanserad bild av makroriskerna jämfört med den både Finansinspektionen och Riksbanken har gett.

En välkommen omsvängning

– Vad gäller effekten av räntehöjningarna på hushållens konsumtion är också ett intressant tillägg i sammanhanget att Riksbanken ju hade behövt ta i med ännu större räntehöjningar om bolånen och därmed konsumtionseffekten hade varit betydligt mindre. Därmed inte sagt att hushållen borde vara med skuldsatta än de är av just det skälet.

– Jag noterar också att Riksbanken i sin senaste stabilitetsrapport nu pekar ut konsumtionslånen som en större riskfaktor än hushållens bolån – en mycket välkommen omsvängning och något jag själv påpekat sedan många år tillbaka.