DEBATT | Christer Edfeldt, vd på Bostadsförmedlingen i Stockholm, spelar ner allvaret med den krisande hyresmarknaden. Varken studentbostäder, ungdomsbostäder eller seniorbostäder är en lösning på dagens dysfunktionella hyresmarknad. Det är inte heller ett hederligt sätt att utvärdera den allmänna kön på, skriver Fredrik Kopsch, chefsekonom på Timbro.
Nyligen presenterade Timbro en rapport där jag med hjälp av data från Bostadsförmedlingen i Stockholm visar att kötiderna för hyresrätter ökat markant. Som ett resultat av det har också den genomsnittliga åldern på inflyttande hyresgäster ökat. 1994 var kötiden för en vanlig hyresrätt i Stockholms innerstad sju år, idag är den 20. Då var en genomsnittlig hyresgäst 30 år gammal, idag är hon 50.
Hyresmarknaden i Stockholm har stängts för allt fler som behöver hitta ett boende där. Det har stora kostnader för svensk ekonomi. Företag kan inte hitta nödvändig arbetskraft och kan komma att välja bort vår huvudstad för bättre alternativ. Det har också förödande konsekvenser för dem som tvingas bo kvar på annan ort och tacka nej till drömjobbet eller drömutbildningen, eller för dem som tvingas kvar i relationer de egentligen vill lämna.
Men det vore ohederligt att inkludera kategoribostäder
I analysen är alla kategoribostäder exkluderade, vi studerar endast vanliga hyresrätter, där hyresgäster måste konkurrera uteslutande med kötid. Vi inkluderar de allra flesta bostäder som förmedlats, men Bostadsförmedlingen menar att bilden blir alltför pessimistisk. Men det vore ohederligt att inkludera kategoribostäder.
Ta som exempel studentbostäder, som utgör det största antalet. För att få flytta till en studentbostad krävs, förutom kötid, att man aktivt studerar i Stockholm. Boende i studentbostad är dessutom alltid tidsbegränsat. När studierna är över behöver man se sig om efter ett annat boende, och då är det den generella bostadskön, och den bild jag beskrivit, man möter. Det är alltså inte ett relevant alternativ för väldigt många människor som vill hitta en bostad i Stockholm.
Att ge förturer åt en viss grupp, exempelvis personer som är yngre än 26, underlättar naturligtvis något för just dem, men det underlättar inte den allmänna situationen
Men det finns även andra typer av kategoribostäder, både seniorbostäder och ungdomsbostäder. Att ge förturer åt en viss grupp, exempelvis personer som är yngre än 26, underlättar naturligtvis något för just dem, men det underlättar inte den allmänna situationen. Tvärtom, förturer är nämligen ett nollsummespel, det ger inte fler lediga bostäder.
Just det påpekar Bostadsförmedlingen själva, utan att reflektera över det. De säger att ”under 2023 förmedlade vi 20 751 bostäder. Av dem var 5 859 ungdomsbostäder och studentbostäder.” Till att börja med är det värt att notera att en stor del alltså var tidsbegränsade studentbostäder samtidigt som det också förmedlades seniorbostäder. För det andra – är drygt 20 0000 många eller är det få bostäder som förmedlats? Tillåt mig en jämförelse. I skrivande stund har bostadsförmedlingen 305 lediga bostäder. En av Finlands största marknadsplatser, Oikotie, har 5 713 lediga bostäder för hyra i Helsingfors. Finland har övergivit sin hyresreglering, vi har kvar vår. Exemplet är talande för hur dåligt vårt system fungerar.
Även förturer är orättvisa
Det är dessutom så att det låga utbudet driver fram krav på ökade förturer. Med lågt utbud och stor efterfrågan kommer kötiderna naturligtvis att öka. Men precis som att den generella kön gynnar människor som väntat länge, gynnar förturerna särskilda grupper. För att få en bostad med ungdomsförtur i Stockholms innerstad krävs ofta att man ställt sig i kö på sin 18-årsdag, och att bostaden blir ledig nära eller på ens födelsedag. Då har man maxat kötiden för sin ålderskategori. Att det framför allt är barn till bättre bemedlade och bättre informerade, infödda stockholmare som har den fördelen råder det litet tvivel om. Även förturer är orättvisa.
Men så länge vi behåller hyresregleringen kommer situationen på den svenska hyresmarknaden att fortsätta försämras
För de allra flesta – de som flyttar till Sverige eller till Stockholm, de som är över 25 år gamla, eller de som inte ställt sig i kö på sin födelsedag – visar min bild av den verklighet man möts av på Stockholms hyresmarknad. Förturer kan mildra symptomen av en krisande hyresmarknad för några få under en begränsad tid på bekostnad av den generella kön. Men så länge vi behåller hyresregleringen kommer situationen på den svenska hyresmarknaden att fortsätta försämras.
Fredrik Kopsch
Chefsekonom på Timbro