DEBATT | Detta är ett faktum: Byggs det ett seniorhus med 30 lägenheter, då blir det mer än 20 villor eller radhus till salu på marknaden, konstaterar Fredrik von Platen.
Ungefär hälften av landets seniorhushåll, i åldern 65–75 år bor i villa eller radhus. Endast cirka 20 procent av dessa bostäder är i ett plan eller kan enkelt göras tillgängliga för ett gott liv när vi blir äldre. Vi seniorer har ofta bott i dessa bostäder sedan 30–40 år tillbaka. Bostäderna är, typiskt sett, avsedda för barnfamiljer med en utbyggd social infrastruktur med skolor, barnomsorg med mera in på knuten.
Det är omvittnat; vi villaseniorer bor billigt på en yta som är dubbelt så stor, per capita, som resten av landets befolkning
Vårt villaboende har under årtionden omhuldats med stöd i räntebidrag, rotavdrag och låg fastighetsskatt med mera. Det är omvittnat; vi villaseniorer bor billigt på en yta som är dubbelt så stor, per capita, som resten av landets befolkning.
När vi seniorer säljer vårt nedamorterade hus blir det en kapitalvinst, som obeskattad skulle kunna flyttas över till ett köp av en trerummare i form av bostadsrätt, helst utformad som ett seniorhus. Men sådana hus byggs det inte så många av, om inte något initiativ tas av oss seniorer själva. Och skulle något sådant hus finnas på marknaden, sätter bankerna käppar i hjulet för oss. Seniorer med normalpension utan förvärvsinkomst, har nämligen enligt bankernas ”kvar-att-leva-på-beräkningar” inget bostadslån att hämta där, för kunna finansiera de sista 10 – 20 procenten av bostadsrättsköpet. Många banker, som jag träffat på, räknar dessutom inte det skattefria bostadstillägget – med stöd i vårt pensionssystem – som inkomst.
Det nya är att staten erbjuder investeringsstöd till byggherren, det enda samhällsstödet som för närvarande finns på bostadsmarknaden
All erfarenhet, inklusive min egen, visar att vi seniorer bör flytta till ett seniorhus långt innan vi fyllt 75 för att kunna utveckla eller länge behålla våra sociala färdigheter. Vad återstår för flertalet seniorer när bankerna krånglar? Jo, vi kan flytta till en hyresrätt när den sålda villans kapitalvinstskatt är erlagd. Det kan vara en vanlig hyresrätt – eller kanske ännu hellre en kooperativ hyresrätt – i ett seniorhus. I det senare fallet kan man låna ut en del av vinsten från försäljningen till den kooperativa föreningen som i sin tur lånar ut det till seniorhusets byggherre, varvid bostadshyran blir lägre än den skulle vara i en motsvarande vanlig hyresrätt. Det låter kanske krångligt, men det funkar.
Det nya är att staten erbjuder investeringsstöd till byggherren, det enda samhällsstödet som för närvarande finns på bostadsmarknaden. Det ska gå till delar av bostadsytan och till gemensamhetslokaler för den gemensamma trevnaden i ett seniorhus. Begreppet benämns sedan januari 2024 ”seniorhus på den ordinarie marknaden.” Någon i hushållet som flyttar in i en sådan statligt stödd seniorbostad ska ha fyllt 65 år. Det är väl det närmsta socialt bostadsbyggande vi har i Sverige för närvarande? Allmännyttiga eller privata bostadsbolag kan bygga dessa.
Flyttkedjan blir till ett rakt rör
Det finns drygt 600 000 villor och radhus som bara väntar på att återfå sina barnhushåll. Vi seniorer kan bosätta oss i en seniorvänlig bostad som vi kan bo i livet ut. Kanske tre, fyra procent av oss dock måste mellanlanda i ett särskilt boende innan vi levt färdigt. Alla vinner på det: Vi seniorer, kommunernas äldreomsorg, trångbodda barnfamiljer, ungdomar. Flyttkedjan blir till ett rakt rör och bygg- och bostadssektorn får något vettigt att sätta tänderna i. Några företag har redan kommit upp på detta nya spår.
Fredrik von Platen
Sakkunnig, boendefrågor, SPF Seniorerna
En mycket bra och sann artikel!!!
I frågan ”Var ska vi bo när vi blir ännu äldre?” har många försökt att få Göteborgs kommun att intressera sig för den sortens byggande. Inta bara göra om äldre hus till trygghetsbostäder enligt gbgsmodellen. MEN här har det funnits starkt motstånd till tanken. Fredrik von Platen m fl visade redan i SOU 2015:85 ”Bostäder att bo kvar i” hur kommunen t o m skulle tjäna pengar i äldreomsorgen genom att friskare pensionärer bodde längre hemma. MEN ingen ansvarig politiker nappade på det! Ända sedan 1920-talet har kvinnor försökt få till ”kollektivhus” men förvägrats detta i kommunfullmäktige många gånger. Är karlar rädda för att bo ”kollektivt”? Jag vet att kvinnor längtar efter att bo på mindre ytor.
Män bidrar ofta till familjens boende i trädgården och är ovilliga att jobba inne i hemmet med matlagning. I seniorboende finns inget att göra annat än att bo!, tror de flesta villaboende seniorer.