BOPOLPODDEN | Det är svårt att hitta exempel på bra medborgardialoger – men med en medveten strategi med strukturerade processer kan medborgardialoger vara ett bra sätt att både låta boende komma till tals och få fram bättre detaljplaner. I veckans avsnitt av Bopolpodden träffar vi Anna Hrdlicka som precis har skrivit sin doktorsavhandling vid KTH – om medborgardialoger. Programledare: Anna Bellman.
Länk till podden på Spotify här!
Efter 22 års bortavaro återvände Anna Hrdlicka för några år sedan till KTH och i veckan som gick disputerade hon med sin doktorsavhandling ”Tidig medborgardialog i svensk stadsplanering – Kan den motiveras?”
Avhandlingen ger en bred översikt över företeelsen medborgardialoger – bland annat via ett historiskt kapitel om svensk bygglagstiftning från medeltiden fram till i dag – som är ett ämne som har diskuterats länge.
– Det går ju vågor. Det här var jättehett på 60-talet, då det var oerhört viktigt att låta människor påverka. Man kan säga att det växte fram från medborgarrättsrörelsen i USA, säger Anna Hrdlicka i podden.
Nej, alla projekt är inte unika
Hon har studerat hur 79 olika svenska kommuner arbetar med medborgardialog. Och hon menar att det saknas ett strukturerat arbete – alla tycker att just det aktuella projektet är så unikt att dialogen måste anpassas exakt till det projektet.
– Jag tror att det är fel.
En viktig fråga är när i processen det är lämpligt att ha en medborgardialog.
– I samrådet blir det för luddigt och när det handlar om samrådet i detaljplan då kommer det väldigt sent. Då är det är inte att ha en dialog om vad som ska komma, utan en sådan dialog måste ske tidigare.
Generellt är politikerna mer positiva
Under sin undersökning av de 79 kommunernas arbete har hon sprungit på en del dåliga exempel.
– Politikerna är generellt sett mer positiva än tjänstepersonerna till det här. Bland tjänstepersonerna finns det generellt två grupper, dels de som svarar politiskt korrekt och säger att det är politikerna som bestämmer, vi gör som politikerna säger. Och sen finns det tjänstepersoner som är uttalat negativa som säger att det är ett spel för gallerierna.
– I en kommun har tjänstepersonerna bestämt sig för att politikerna inte får gå på medborgardialogerna. Och jag har kunnat konstatera att det är politiken som måste äga medborgardialogen. Det är politiken som måste vara de som lyssnar på medborgarna. Och tittar vi i kommunallagen så nämns tjänstepersoner eller tjänstemän inte en enda gång utan det handlar bara om politiken.
– Det är politikerna som styr och att de då inte ska prata med medborgarna blir väldigt konstigt.
Bostadspolitik.se:s Kent Persson kommenterar:
– Ett spännande samtal och roligt att hon verkligen har gått på djupet i den här frågan, som ju är oerhört viktig.
– Min grundkänsla är att hon har rätt i att vi arbetar på ett felaktigt sätt kring medborgardialoger. Det finns en uppfattning hos både tjänstepersoner och politiker om att det här är jobbigt och det tar tid. Och den allmänna bilden är ju alltid att man vill att det ska byggas nya bostäder – men bygg inget som tar något av min utsikt. Men har man fått vara delaktig i processen är det lättare att acceptera förändringen.