Professorerna John Hassler, Per Krusell och Roine Vestman har på uppdrag av finansutskottet skrivit en rapport om 2023 års svenska penningpolitik. I huvudsak får Riksbanken godkänt.
Den övergripande bedömningen i rapporten Svensk penningpolitik 2023 är att förra årets penningpolitiska beslut var välavvägda.
Riksbankens kommunikation har generellt sett varit god, men det finns vissa undantag. Exempelvis behöver Riksbanken bättre kommunicera hur man ser på skillnaden mellan Riksbankens publicerade räntebanor och marknadens förväntningar om styrräntan, menar professorerna.
Inflationen låg under hela 2023 över det långsiktiga målet på två procent, men föll samtidigt kontinuerligt i snabb takt. I slutet av året var inflationen mycket nära målnivån. Styrräntan höjdes successivt från 2,5 till 4 procent och Riksbankens kommunikation indikerade ett fortsatt högt ränteläge. Forskarnas bedömning är att 2023 års penningpolitiska beslut var välavvägda. Penningpolitiken bedrevs med en tydlig oro för att den höga inflationen skulle bita sig fast och hota förankringen vid det långsiktiga inflationsmålet. I efterhand skulle man kunna invända att räntehöjningarna hade kunnat begränsas något, men forskarna har förståelse för den oro för en ihållande inflation som uppenbarligen låg bakom besluten. Marknaden fortsatte under året att tro på en inflation på cirka två procent på några års sikt, och Riksbanken lyckades i det avseendet med sin huvuduppgift, enligt forskarna.
Riksbankens kommunikation kunde ha varit tydligare i vissa avseenden
Forskarna är allmänt positiva till Riksbankens kommunikation, med ett par undantag. Ett sådant undantag är räntebanorna, där det finns ett gap mellan marknadens förväntningar om styrräntan och Riksbankens egen räntebana som behöver förklaras i närmare detalj. Riksbanken borde tydligare ha kommunicerat i vad mån räntebanan är en prognos (och vad denna prognos i så fall bygger på) och i vad mån den mer handlar om att signalera åtstramningar om inflationen tar fart igen. Riksbanken borde också enligt rapporten mer allmänt ha tydliggjort hur prognoser tas fram (för räntor, konjunktur och inflation). Ett annat exempel där kommunikationen kunde ha varit tydligare enligt rapporten är bakgrunden till Riksbankens beslut i september 2023 om att minska kursrisken för valutareserven.
På tisdag kommer finansutskottet hålla en öppen utfrågning i riksdagen om Riksbankens penningpolitik 2023. Vid utfrågningen kommer rapporten att presenteras. Medverkar gör förutom finansutskottets ledamöter riksbankschef Erik Thedéen och vice riksbankscheferna Anna Breman, Per Jansson och Aino Bunge. Medverkar gör också rapportförfattarna professor John Hassler, professor Per Krusell och professor Roine Vestman.
Läs rapporten här.