BOPOLPODDEN | Var sjunde person i Sverige har inte en riktig vän att anförtro sig åt. Var fjärde besväras på något sätt av ensamhet. Lina Zakrisson arbetar med att fastighetsägare och bostadsutvecklare ska få in arbete mot ensamhet i projekten och vardagen och hon är övertygad om att det finns stora vinster att göra – både för den enskilde, för bolagen och inte minst för samhället. Anna Bellman programleder och Kent Persson kommenterar.
Lina Zakrisson jobbade ett tiotal år på olika positioner inom fastighetsbranschen bakom innan hon i början av 2020 startade Ensamhetsrevolutionen, för att erbjuda fastighetsbolag och bostadsutvecklare sina tjänster.
– Pandemin kom direkt efter att jag hade startat, så det är klart att det var dålig tajming. Här skulle jag jobba mot ensamhet och plötsligt fick man inte träffas, konstaterar Lina Zakrisson i podden, men fortsätter:
– Samtidigt var det bra på ett sätt för frågan blev väldigt tydlig – plötsligt var alla ensamma.
Ensamheten som samhällsproblem nämns allt oftare och vissa menar att ofrivillig ensamhet kan vara lika farligt för hälsan som att röka.
– Folkhälsomyndigheten gör en nationell kartläggning nu. De har precis kommit en delrapport. Man pratar om att det var fjärde person besväras av ensamhet i någon form. Så den här fördomen att det är de äldre som är ensamma, den måste vi bort ifrån. Den generella ensamheten är jättestor. 25 procent av oss besväras och var sjunde svensk har ingen riktig vän att anförtro sig till. Det är en tragedi för den enskilda individen. Och som samhällsproblematik – här finns ju en jättepotential med människor som kan leva ett bättre liv.
Lina Zakrisson berättar att ensamheten är mest utbredd bland yngre – 16–24-åringar – och äldre. Män, speciellt äldre, är generellt hårdast drabbade. Och ensamheten är mer utbredd i storstäderna än på landsbygden. Det finns stora värden i att motverka ensamhet och Lina Zakrisson menar att fastighetsbolag har en nyckelroll att spela och det är främst fastighetsbolag som är hennes målgrupp.
– Jag hjälper främst fastighetsbolag men även organisationer, arbetsplatser och kommuner att göra social hållbarhet konkret. För social hållbarhet är något som många tycker är luddig och diffust och det betyder dessutom olika på olika platser. Nånstans handlar det till sist om att leva ett gott liv.
Försöker lyfta det positiva
När vi pratar om trygghet handlar det ofta om att ”slippa” träffa människor.
– Tittar man på fastighetsbolagens hemsidor när det handlar om trygghet så hittar vi ordningsregler, numret till störningsjouren, Polisen och Anticimex. Det handlar väldigt mycket om otrygghet. Jag försöker ta in det glada och positiva som ett grannskap kan erbjuda och få fastighetsbolagen att jobba mer med det.
– Det har kommit nya mätmetoder som man kan använda för att beräkna nyttan av social hållbarhet och även där fokuseras på det negativa – om kostnaden för att bli utsatt för brott. Men det finns inget om värdet av att få en ny vän. Hur mycket är det värt?
– Fastighetsförvaltningen är väldigt strukturerad när det kommer till teknisk och ekonomisk förvaltning. Vi borde lägga mer resurser på det som kallas relationell förvaltning – det handlar om kaffepengar i sammanhanget som kan leda till en mycket bättre helhet. Genom att jobba med den relationella förvaltningen kan man skapa en jätte-usp.
– Jag brukar säga att när vi gick i skolan hade vi en lärare. På vår arbetsplats har vi en chef. I grannskapet är det lite fri hopp och lek. Det är ingen som håller i taktpinnen – men; det kan fastighetsägare göra.
Det kan handla om allt från rutiner när det flyttar in någon ny till att hitta ambassadörer för gemenskap i området. I boken Grannskapsrevolutionen ger Lina Zakrisson konkreta råd för hur man kan agera.
Socialminister Jakob Forssmed är engagerad i den här frågan och har till och med kallat sig ”ensamhetsminister”.
– Det är jättebra att han är engagerad. Och det är en strategi kring de här frågorna på gång och det finns redan i andra länder. Jag vet inte om vi behöver en ensamhetsminister men någon typ av strategi som resten av samhället, organisationer och företag kan arbeta efter. Mitt medskick är att vi behöver få in det positiva och roliga med det här arbetet, även om det i botten är ett tungt ämne.
Bostadspolitik.se:s Kent Persson kommenterar:
– Det här är ett samtal som känns verkligen i hjärtat. Ensamhetsproblematiken växer och blir allt större och den är ett stort samhällsproblem, ett mycket större samhällsproblem än vad vi törs prat om. Det här är, jag skulle nästan säga att det här är en av kanske våra största folksjukdomar vi har.
Kent Persson lyfter också socialminister Jacob Forssmeds engagemang i frågan och Persson sitter även med i ministerns näringslivsråd.
– Det handlar om att både lyfta frågan och få med sig näringslivet i att det här är viktigt, men också om att utbyta idéer och sprida goda exempel. Det är ett jättebra initiativ av Jakob Forssmed.
– Jag tycker att han har gjort flera bra saker. Regeringen har förstärkt det civila samhället, man förstärker äldres möjligheter att få igång möten. Man gör en stor kartläggning för att se hur stor ensamhetsproblematiken är.
Kent Persson menar att både samhällsplanerare och fastighetsbolag borde och kan göra mer för att motverka ofrivillig ensamhet.
– Det kan också handla om att bara ta sig tid för hyresgästerna. Många vittnar om att hyresgäster hör av sig och felanmäler element, dörrar eller fönster, men när förvaltaren kommer dit så inser de att det egentligen bara hade handlat om att hyresgästen hade behövt någon att prata med. Då kan man gott bara vara medmänniska och sitta och lyssna och ta en kopp kaffe.