En ny studie genomförd av Juni Strategi kastar ljus över den nedåtgående trenden i barnafödandet i Sverige och dess bredare samhällskonsekvenser. Studien identifierar fyra huvudsakliga drivkrafter inklusive psykisk ohälsa och osäkerhet i omvärlden. Konsekvenserna för samhällsplanering blir stora.
Trots en rekordstorgeneration i fruktsam ålder sjunker barnafödandet och vi har den lägsta fruktsamheten sedan 1749, en negativ trend som har pågått sedan 2010. Historiskt har ekonomiska och politiska faktorer dominerat diskussionen om minskande barnafödande. Juni Strategis studie identifierar dock ytterligare drivkrafter, inklusive prioritering av frihet och livsstil, osäkerhet i omvärlden, ekonomiska förutsättningar och psykisk ohälsa.
Den ökande psykiska ohälsan är en samhällsutmaning, som enligt studien är en betydande faktor bakom beslutet att avstå från att skaffa barn, särskilt bland unga kvinnor. Dessutom påverkar den upplevda osäkerheten i omvärlden många individers beslut om familjeplanering.
Förändrade attityder till familjeliv och drömmen om självförverkligande är också starkt bidragande faktorer till beslutet att avstå från barnafödande.
Med tanke på dessa nu identifierade drivkrafter och trender och det faktum att SCB:s befolkningsprognoser bygger på en återgång till tidigare fruktsamhetsnivåer, har Juni Strategi i studien tagit fram scenarion för antalet nyfödda; dels med bibehållen fruktsamhet och dels med fortsatt negativ trend fram till 2030. Dessa scenarion visar att antalet barn de kommande 15 åren kan bli cirka 280 000 – 500 000 färre än i SCB:s liggande kommunprognoser. All samhällsplanering i Sverige bygger på SCB:s prognoser och följderna kan således bli mycket stora.
Skolor och förskolor riskerar att stå tomma, samhällsservice kan bli överdimensionerad och våra städer kämpa med en åldrande befolkning utan tillräckligt stöd.
– Vi uppmanar Sveriges kommuner till mer realistiska och adaptiva prognoser som grund för sin samhällsplanering. Att ignorera det minskande barnafödandet kan leda till missriktad planering, överdimensionerade samhällsservicetjänster och ett utbud som inte motsvarar de nuvarande och framtida behoven, säger Mona Kjellberg, analyschef på Juni Strategi.
Studien belyser faktorer som kan ge kommuner och samhällsplanerare förståelse för utvecklingen och därför bättre förberedelse för en framtid där barnafödandet kan förbli lågt. Genom att agera proaktivt kan kommuner bygga en robust och anpassningsbar samhällsstruktur för framtiden.