DEBATT | Oseriösa aktörer finns i många branscher. Även i bostadsbranschen. Men att förbjuda förhandsavtal för nybyggda bostäder stoppar inte den bostadsbyggare som vill sko sig på vanligt folks bekostnad. Det krävs ett samlat grepp med uppföljning och krav genom hela processen – en kvalitetsmärkning – för att öka tryggheten för konsumenter, banker och kommuner, skriver företrädare för Trygg Bostadsrättsmarknad.
I media nyligen kunde vi läsa och se inslag om en byggmästare i Mellansverige som satt i system att personligen sitta som ordförande i ett antal bostadsrättsföreningar, bygga husen själv för att sedan missköta både bokföring och hanteringen av föreningarna. Ekonomi missköttes, inga föreningsstämmor hölls, inga garantibesiktningar gjordes och inga årsredovisningar upprättades. Och föreningarna lämnades aldrig över till de boende.
Problemet med oseriösa bostadsbyggare har redan tidigare uppmärksammats. Därför samlades, 2018, delar av branschen i initiativet Trygg bostadsrättsmarknad (Trygg BRF) med ett tydligt budskap: Bostadskonsumenter ska kunna vara trygga vid köp av en nyproducerad bostadsrätt. Det ska ske genom hårda och tydliga krav som styr, på ökad trygghet och transparens genom hela processen – från idé till den inflyttningsklara bostadsrätten.
Detta är bara några av de krav som ställts på de 344 projekt – omfattande nästan 22 000 bostäder – som till dags dato omfattas av Trygg BRF.
Några av kraven som värnar kunden är att majoriteten av de personer som sitter i bostadsrättsföreningens styrelse är oberoende av bostadsbyggaren, att det är en och samma part genom hela byggprocessen och att denna part även specificerar tillträdesdatum med ett tremånadersintervall i förhandsavtalen. Förutom det krävs garanti av bostadsbyggaren, som ansöker om kvalitetsmärkningen Trygg BRF, att köpa osålda lägenheter och att ett ordentligt överlämnande sker till boendestyrelsen. En ansvarsförsäkring för styrelsen måste också tecknas. Detta är bara några av de krav som ställts på de 344 projekt – omfattande nästan 22 000 bostäder – som till dags dato omfattas av Trygg BRF.
Bostadsbyggare som arbetar långsiktigt, seriöst och värnar sitt varumärke, vill inte ”dras över samma kam” som den som utnyttjar systemets kryphål. Därför var det en självklarhet att med kvalitetsmärkningen Trygg BRF skapa en garanti för att en nybyggd förening uppfyller ett antal kriterier, vilka är betydligt strängare än lagen kräver. Även, märk väl, sedan de senaste lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023.
Och hur ska en privatperson ens veta vad den ska kontrollera och hur?
Hur många bostadsrättsföreningar som kan ha drabbats på detta sätt är oklart, men relaterat de antal bostäder som producerats inom märkningen Trygg BRF utgör de föreningar som råkat illa ut troligtvis en bråkdel. Utöver Trygg BRF:s 22 000 bostäder har självfallet också fler utvecklats och byggts på ett regelrätt sätt. Men med det sagt, och oavsett omfattningen av missförhållandena, är det allvarligt för de drabbade. Och åtgärder behöver vidtas.
Ekobrottsmyndigheten i Stockholm menar att det finns en tendens att brotten tystas ner av de föreningar och boende som drabbats. Fullt begripligt. Vem vill erkänna sig ha förförts av en fantastisk bostad i drömläge och därför inte tillräckligt noga kontrollerat att bostadsbyggaren är seriös? Och hur ska en privatperson ens veta vad den ska kontrollera och hur? Bostadsrättsjuristen Ingrid Uggla menar att bindande förhandsavtal bör avskaffas för att komma till rätta med oegentligheterna.
Bostadsrätten fyller en viktig funktion för en fungerande bostadsmarknad. Det vore olyckligt om åtgärder vidtas som begränsar möjligheten för långsiktiga aktörer att producera bostadsrätter. Särskilt som en sådan åtgärd i realiteten inte kommer till rätta med det som är oseriöst eller kriminellt.
Att ta bort möjligheten till förhandsavtal skapar bara ännu större hinder för en redan ansträngd nyproduktionsmarknad
Och är de bindande förhandsavtalen verkligen boven i dramat? Notera att förhandsavtal finns för att bostadsprojekt ska kunna finansieras. Bankerna kräver normalt att det finns bindande avtal innan de lämnar byggkreditiv. Att ta bort möjligheten till förhandsavtal skapar bara ännu större hinder för en redan ansträngd nyproduktionsmarknad. Även om lagstiftningen ska vara grunden för var och en att göra rätt är det inte rimligt att avskaffa ett medel för att det missbrukas av ett fåtal. Låt inte de som gör rätt ta konsekvenserna av de handlingar som utförs av dem som utnyttjar kryphålen i systemet.
Långt mer effektivt vore att sätta en högre och uppföljningsbar kravnivå så som vi gjort med kvalitetsmärkningen Trygg BRF. Om en kvalitetsmärkning hade varit en allmän branschstandard, skulle det skydda kunden och samtidigt bidra till konkurrensneutralitet och bättre kvalitet i byggandet.
Bankerna kan ställa kvalitetsmärkningens kravnivå som villkor för att bevilja byggkreditiv
Men andra ledande aktörer måste också förstå sitt ansvar. Bankerna kan ställa kvalitetsmärkningens kravnivå som villkor för att bevilja byggkreditiv. Kommunerna kan villkora markanvisningar med detsamma. Det skulle ge bostadsköparna möjlighet att välja bostad i ett projekt som följer hårda krav och som redovisas på ett tillgängligt och jämförbart sätt.
Inom Trygg bostadsrättsmarknad tar vi ansvar för våra projekt och gömmer oss inte bakom krångliga affärsupplägg. Fler än vi ställer hårda krav för att ge kunderna trygghet. Det tycker vi är bra och välkomnar fler att ansluta sig till kvalitetsmärkningen Trygg BRF.
Ulrika Blomqvist, VD Bostadsrätterna, ordförande i Trygg bostadsrättsmarknad
Pehr Olof Olofsson, BRF-chef, Peab Bostad
Anna Svensson, Affärsutvecklingschef, Obos Sverige
Nancy Mattsson, Projektutvecklingschef, JM
Johan Alenius, Bostadsrättsspecialist, Skanska
Lotta Niland, Chef Strategisk Stadsutveckling, Besqab