VECKANS AKTUELLT | Riksrevisionen har fel och regeringen rätt om rot. Men när det gäller uteblivna åtgärder för bostadsbyggandet kan regeringen inte längre skylla på inflationen, menar vår expertkommentator Kent Persson, som även ger sin syn på skiljemännens väldigt olika beslut i hyresfrågan, distansarbetets påverkan på bostadsmarknaden och Liberalernas Jakob Olofsgårds nya uppdrag – som kan föra bostadsfrågan högre upp på den politiska dagordningen. Programledare: Anna Bellman.
Vårändringsbudgeten presenterades i måndags och förutom förlängningen av det utökade bostadsbidraget till barnfamiljer – som var känt sen tidigare – så innehöll den inga satsningar inom bygg- och bostadsområdet.
– Det var inte förvånande att de inte kom med några skarpa åtgärder. Men frustrationen i branschen är jättestor. Det är en otroligt tuff situation med många konkurser på byggsidan och så vidare. Jag tror att regeringen till viss del har probleminsikt men nu måste de börja leverera. Varje månad som går utan åtgärder förlänger krisen, säger Kent Persson i podden.
– Det behövs insatser både för det hyrda och det ägda boendet. Tidigare har de duckat förslagen om till exempel lättnader i amorteringskrav och stöd för förstagångsköpare för att de inte haft inflationen under kontroll. Nu borde de beskeden kunna komma.
Riksrevisionen har fel
I budgeten i höstas var en av åtgärderna att regeringen höjer taket för rotavdraget från 50 000 till 75 000 kronor per person och år. Riksrevisionen kom får några månader sedan med en rapport där de mer eller mindre sågar den här åtgärden och hela rotavdragets upplägg. Nu har regeringen kommit med en skrivelse där de bortser från Riksrevisionens synpunkter. Det nya taket på införs 1 juli.
– Jag menar att Riksrevisionen har fel. Rotavdraget har tvättat en sektor, den har gått från svart till vit.
– Det höjda taket är bra, av två skäl: Hushållens köpkraft har urholkats rejält de senaste två åren, det här kan vara skillnaden mellan att genomföra och inte genomföra en renovering. Och rotavdraget är oerhört viktigt för de lokala hantverkarna. Det träffar inte de stora byggföretagen eller bostadsbyggandet, men betyder mycket för de små företagarna.
Bostadspolitisk talesperson blir partisekreterare
Liberalernas bostadspolitiske talesperson Jakob Olofsgård utsågs till ny partisekreterare för Liberalerna.
– Ett stort grattis till Jakob. Att vara partisekreterare är det roligaste uppdraget man kan ha i politiken. Men det är samtidigt ett av de tuffaste. Jag önskar Jakob lycka till av hela mitt hjärta, säger Kent Persson som själv har ett förflutet som partisekreterare för Moderaterna.
– Jakob Olofsgård har gjort ett bra avtryck under sina tre år som bostadspolitisk talesperson. Han är lyhörd och positiv och ger svar på frågorna. Nu får vi hoppas att han tar med sig bostadsfrågan in i partiledningen – det saknas i de andra partierna, nu har Liberalerna chansen att ge mer liv i frågorna från högsta ledningen. Det vore fantastiskt bra.
Superintressant samhällsförändring som påverkar bostadspriserna
Sveriges ingenjörer har gjort en undersökning som visar att ingenjörernas avstånd mellan bostad och arbetet har blivit 20 procent längre sedan pandemin. Mer än var tionde ingenjör bor nu mer än tio mil från jobbet. Och det är naturligtvis det ökade distansarbetet detta beror på – 40 procent av ingenjörerna jobbar mer än halva tiden på distans.
– Det här är superintressant, en jättespännande samhällsförändring som kan få rätt stora konsekvenser på bostadspriserna, men också på det lokala utbudet och servicen. En annan sak som kan betyda en del är Natomedlemskapet, som också ställer krav på utbyggd infrastruktur. Båda de här sakerna kan förändra ganska mycket. Våra storstäder och universitetsorter kommer fortsatt att ha bra tillväxt men i takt med att fler och fler arbetar mer och mer hemifrån kommer bostaden omvärderas, och vi blir fler som tar chansen att få mer livskvalitet genom att bo närmare naturen och i småhus, som vi vet är en boendeform som många vill bo i.
Helt olika besked för närliggande marknader
Skiljemannen har kommit med besked om hyrorna för privata hyresvärdar i tio kommuner i Stockholms län. Höjningen blev 5,9 procent från 1 januari, vilket är en bit över skiljemannens besked för Stockholms stad, som låg på 5,8 procent från 1 april, vilket motsvarar 4,35 procent på årsbasis.
– En första reflektion är att Fastighetsägarna får hälften av vad de yrkade på, de får inte kostnadstäckning, men är ändå lite nöjda. Det visar hur dåligt systemet fungerar.
– Sedan är det två besked som är helt olika och vi får inte reda på varför de är så olika. Systemet fungerar så att om någon av parterna vill att skälen för besluten inte ska redovisas så redovisas de inte, och Hyresgästföreningen har begärt att de inte ska redovisas. Det är helt bisarrt, och helt orimligt.
Det var två olika skiljemän, vilket kanske kan förklara de olika besluten.
– Så ska det inte vara, men man kan fundera på om det är orsaken. Och desto viktigare hade det varit att skälen redovisades. Nu kommer två olika skiljemän fram till två helt olika beslut och vi får inte veta varför. Det är jätteknepigt.