Över hälften (52 procent) tror på sjunkande räntor. Det är betydligt fler än under hösten 2023, då 9 procent uppgav detta.
Ungefär hälften (53 procent) av svenskarna uppger att de skulle klara av en ökad månadskostnad på mer än 6 000 kronor. Det är en minskning från hösten 2023, då 60 procent uppgav detta. Det finns också regionala skillnader. I Småland uppger nära hälften (48 procent) att de inte skulle klara av en ökad månadskostnad på mer än 6 000 kronor, medan Stockholmsområdet klarar sig bättre.
– Det är oroande att färre klarar av ökade kostnader. Vi är inne i en lågkonjunktur och den förklaring jag kan se är att många svenskar har minskat sina besparingar och nu har en liten marginal, säger Anders Stenkrona, privatekonom på Nordea.
Kraftig ökning bland låg och medelikomsttagare
Över fyra av tio (45 procent) låg- och medelinkomsttagare, med hushållsinkomster på 30 000-65 000 kronor i månaden, uppger att de inte skulle klara av en ökad månadskostnad på mer än 6 000 kronor. Det är en ökning med 80 procent från hösten 2023, då 25 procent uppgav detta.
– Att det är en så kraftig ökning bland låg- och medelinkomsttagare förvånar mig. En förklaring kan vara att fjolåret var tufft och att de nu har snävare ekonomiska marginaler.
Nästan hälften (45 procent) av svenskarna kommer välja rörlig ränta på bolånet och endast 14 procent tänker binda delar eller hela bolånet under året. Av de som tänker binda bolånet (14 procent) tror hela 43 procent på sjunkande räntor.
– Det är motsägelsefullt att de som tänker binda bolånet tror på sjunkande räntor. En trolig förklaring är att de ogillar risk och har nyss varit med om höga räntekostnader. Vi minns det vi nyligen varit med om och handlar därefter.