KRÖNIKA | Vi kan inte fortsätta ha huvudfokus på att bygga nytt, av nya material och på nya platser, skriver Emma Hult.
Vi vet att bygg- och anläggningssektorn står för en väldigt stor miljö- och klimatpåverkan. 22 procent av Sveriges växthusgasutsläpp kommer från sektorn, och då är bara de inhemska utsläppen som är inräknade, inte allt det vi dessutom importerar. I EU är siffran från fastighetssektorn närmare 35 procent. Det finns alltså väldigt stor potential att minska våra utsläpp om vi lyckas ställa om samhällsbyggnadssektorn. För att vi ska nå Sveriges mål om nettonollutsläpp till 2045 så måste utsläppen från sektorn minska kraftigt. Och att det ska ske samtidigt som bostadsbristen är stor är en utmanande utmaning.
Varför är då det här viktigt? Inte för att “rädda planeten” utan för att den ska vara dräglig att bo på nu men också i framtiden.
Sektorn är i det stora perspektivet dålig på att tänka cirkulärt
En stor del av samhällsbyggnadssektorns utsläpp kommer från byggfasen och där byggmaterial är en stor utsläppsfaktor. Sektorn är i det stora perspektivet dålig på att tänka cirkulärt. Det finns absolut många fantastiska projekt där cirkularitet får styra, men endast projekt drivna av modiga kommunpolitiker, fantastiska arkitekter eller övertygade byggherrar kommer inte räcka för att ställa om hela sektorn från ett linjärt tänk till cirkulärt.
Vi behöver gå från ett förhållningssätt där vi bygger nytt, av nya material, på nya platser och i värsta fall river en byggnad som redan stod där och istället skulle kunna byggas om. Till att tänka om, optimera nyttjandet av det vi redan har byggt, förlänga livslängden på våra befintliga byggnader genom underhåll och reparation, anpassa och komplettera byggnaderna så att dom möter nya behov, och i sista steget, överväga om vi ska bygga något nytt och hur det i så fall kan ske med så liten klimatpåverkan som möjligt. Det här är något jag drivit länge och det var nästan så att det gick ett litet lyckorus genom mig när jag i bygg- och anläggningssektorns uppdaterade klimatfärdplan läste om samma omställning som jag så länge velat se och att den så kallade resurshierarkin nu tar plats.
Det påverkar såväl oss människor och våra hem, som andra levande arter på vår planet
Men förändringen som en ändrad hierarki också skulle kunna bidra till är större än att bara handla om koldioxidutsläpp; att framställa nya material har nämligen också en väldigt stor miljöpåverkan. Landskap som förändras där artrikedomen utmanas och rent vatten som riskeras, både här hemma och i andra länder, är några av de situationer vi står inför. Det påverkar såväl oss människor och våra hem, som andra levande arter på vår planet.
Och vore det inte nog utmanande, så är samtidigt behovet av bostäder stort. Även om rapporteringen visar att hemlösheten minskar så framgår det i Sveriges Stadsmissioners senaste hemlöshetsrapport att hemlösheten i Sverige är mer utbredd och komplex än vad den officiella statistiken visar. Tak över huvudet är en rättighet och något som många av oss privilegierade ser som en självklarhet. Men för dom som står utan den tryggheten så förstår jag om klimatfrågan känns avlägsen och irrelevant. Det är därför vi måste klara av en rättvis omställning, där den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten måste gå hand i hand.
Att fortsätta ha huvudfokus på att bygga nytt, av nya material och på nya platser kommer varken lösa den ena eller andra problematiken
För att leva upp till rätten om ett tryggt hem för alla, så behöver vi skapa fler bostäder, i första hand i eller ovanpå de byggnader vi redan har byggt. Att fortsätta ha huvudfokus på att bygga nytt, av nya material och på nya platser kommer varken lösa den ena eller andra problematiken.
Så med sektorns uppdaterade färdplan där resurshierarkin tagit plats och att min tioåriga innovationsprogramsansökan Shift2Access blivit beviljade inom den statliga satsningen Impact Innovation så är det kanske bara en riktigt bra bostadspolitik som saknas.
Emma Hult
Tidigare riksdagsledamot, ordförande i civilutskottet och bostadspolitisk talesperson för Miljöpartiet, nu verksamhetsledare på IQ Samhällsbyggnad