DEBATT | Hyresutvecklingen behöver följa den samhällsekonomiska kostnadskurvan, skriver Jens Pihlblad som även kommer med fem konkreta åtgärdsförslag för att stärka hyresrätten.
Hyresrätten är en flexibel boendeform som passar olika livssituationer och behov och är sedan länge en central del av den svenska bostadsmarknaden. Inte minst under ekonomiskt svåra tider är hyresrätten en trygghet, genom att fastighetsägaren tar den större delen av den samhällsekonomiska kostnadsutvecklingen.
Men det uppstår en diskrepans när fastighetsrelaterade kostnader har en betydligt skarpare utveckling än motsvarande hyresutveckling; då täcks inte längre löpande drift- och förvaltningskostnader, vilket leder till att investeringsviljan i nya bostäder avstannar.
Kredit och informationsbolaget UC beskriver en oroande utveckling under 2023 där ett stort antal byggföretag hamnat i konkurs på grund av att investeringar i bostadsbyggandet har tvärstannat. Denna nedgång är den högsta noterade sedan finanskrisen på 90-talet.
Byggbranschen har påverkats negativt med minskade arbetsmöjligheter och en ökad osäkerhet för att anställda lämnar sektorn. Mycket talar för att det kommer ta lång tid innan marknaden återhämtar sig, om vi inte agerar idag.
Vi behöver bevara hyresrätten som en attraktiv boendeform och därför behöver hyresutvecklingen följa den samhällsekonomiska kostnadskurvan och Fastighetsägarna MittNord föreslår följande:
- Fri hyressättning i nyproduktion; främjar investeringsvilja där marknadskrafternas tillgång och efterfrågan säkerställer hållbarhet.
- Förenklade byggregler som möjliggör en effektivisering i befintligt fastighetsbestånd.
- Statlig översyn och förenklad hantering av miljöbalken; en av de viktigaste faktorerna bakom ökade ledtider är en svårtillämpad miljölagstiftning. Krocken mellan plan- och bygglagen blir allt tydligare och behöver adresseras från staten genom ökad tydlighet.
- Inför tidsfrister för domstolarnas handläggning av överklagade plan- och byggärenden; Handläggningen av överklagade plan- och byggärenden tar lång tid och har dessutom ökat under senare år. Den utvecklingen behöver brytas. Det kräver att staten ser över sin styrning och uppföljning av domstolarnas arbete.
- Detaljplaner som upphävs av domstolen ska inte behöva tas om från början; Plan- och bygglagen behöver bli tydligare med vad som händer när en detaljplan upphävs av domstolen. I dag finns det en osäkerhet kring vad som gäller och ett behov av förtydligande i lagstiftningen för att inte riskera mycket ineffektiva och kostsamma planprocesser.
Den 1 januari 2023 infördes en ny lag som innebär att om Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen inte kan nå en uppgörelse är det möjligt att vända sig till en oberoende skiljeman för att få frågan om hyresutvecklingen avgjord. Här får den oberoende skiljemannen möjlighet, i sin roll, att säkerställa att hyresutvecklingen följer kostnadsutvecklingen i samhället. Detta stärker hyresrätten till en attraktiv boendeform och bevarar en trygg och hållbar bostadsmiljö för hyresgästerna.
Genom rätt beslut kommer en fungerande hyresmarknad att skapa incitament för att bygga och förvalta bostäder, en stimulans som direkt påverkar bygg- och fastighetsbranschen, vilket i sin tur skapar arbetstillfällen och driver en ekonomisk tillväxt för Sverige som land.
Jens Pihlblad
Näringspolitiskt ansvarig på Fastighetsägarna MittNord.