Hushållen fortsatte att pressas av både högre räntor och andra kostnader. Det visar FI:s bolånerapport som släpptes på torsdagen. Antalet nya bolånetagare var färre än tidigare år. Bostadsköparna köpte också billigare bostäder och lånade något mindre pengar. Den totala utlåningen till hushållen har stannat av, men trots detta är hushållens skuldsättning fortsatt hög, menar FI.
– En bostadsköpare får i dag vara beredd att lägga en större del av sin inkomst på ränteutgifter jämfört med de senaste åren. Det påverkar både hur många hushåll som kan låna och hur mycket de vill låna. Men även om utlåningen till hushållen har stannat av är hushållens totala skuldsättning fortsatt på en hög nivå. Det har vi ögonen på, säger Daniel Barr, generaldirektör på FI.
Färre nya låntagare och färre med stora skulder
Antalet hushåll som tog ett nytt bolån minskade avsevärt. I tidigare rapporter har stickprovet, som följer nyutlåningens utveckling, omfattat omkring 25 000 hushåll. Antalet började minska hösten 2022 och hösten 2023 bestod stickprovet av omkring 16 000 hushåll. Det speglar den ekonomiska utvecklingen och den lägre aktiviteten på bostadsmarknaden i stort.
De hushåll som tog ett nytt bolån och amorterade lade efter ränteavdrag i genomsnitt 18 procent av sin disponibla inkomst på räntor och amorteringar. Det är en ökning med ungefär sju procentenheter jämfört med åren 2017 – 2021 när räntorna var lägre. Var tionde hushåll lade minst 28 procent av sin disponibla inkomst på ränta och amorteringar 2023.
Det var färre hushåll som hade bolån som översteg 4,5 gånger årsinkomsten före skatt. År 2023 var andelen cirka fem procent jämfört med cirka nio procent 2022. Både den genomsnittliga skuldkvoten, och andelen hushåll med en skuldkvot över 450 procent var tillbaka på ungefär samma nivå som 2018, då det skärpa amorteringskravet infördes.
Ventilen i amorteringskravet fungerar
Om det finns särskilda skäl har banken möjlighet att låta en bolånetagare avstå från att amortera under en period. Antalet beviljade undantag ligger kvar på en högre nivå än tidigare. Det visar att ventilen i amorteringskravet fungerar, menar FI.
– När hushållens samlade kostnader stiger blir de mer sårbara för förändringar som innebär att man förlorar en del av sin inkomst, till exempel på grund av arbetslöshet eller sjukdom. För dem kan ett amorteringsundantag innebära en stor lättnad under en period, säger Daniel Barr.
Bostadspolitik:se:s Lennart Weiss tycker, i en intervju med Fastighetstidningen, inte att siffrorna Fi presenterar känns alarmerande.
– Jag ser inte att 18 procent av disponibel inkomst skulle vara en problematisk nivå för dem som köper en bostad. Och vad är alternativet för yngre hushåll, nyproducerad hyresrätt eller boende i andra hand? I båda fallen, särskilt det senare, tvingas de lägga klart mer av sina disponibla inkomster på boende, säger han till Fastighetstidningen.