Ekonomiprofessorn Lars Calmfors efterlyser logik i regeringens skattepolitik.
Calmfors skriver i en ledarkolumn på Dagens Nyheter att en ”grundläggande princip för de skatter som inte syftar till att begränsa miljö- och hälsoskadliga aktiviteter bör vara neutralitet: De ska förändra vårt beteende så lite som möjligt, så att vi inte agerar på ett visst sätt bara därför att det är skattemässigt fördelaktigt.”
Han menar att de principerna gällde skattereformen på tidigt 90-tal, men sedan dess har de gradvis urholkats och ersatts av ett lapptäcke och regeringens förslag om höjt bolånetak, avskaffad avdragsrätt för ränteutgifter på lån utan säkerhet och 300 000 skattefria kronor på ISK är ytterligare lappar på täcket.
Calmfors skriver: ”Det är svårt att se någon logisk systematik i förslagen. Högre bolånetak och begränsade ränteavdrag ska underlätta ”inträde på den ägda bostadsmarknaden” och samtidigt minska risken för överskuldsättning. Men det var märkligt att låta Finansinspektionen snabbutreda bolånetaket innan den bredare pågående utredningen om hushållens skulder och låntagarbaserade regleringsåtgärder blir färdig i slutet av året. Inspektionen menar också i sin rapport att det därför inte går att nu ta ställning till ett höjt bolånetak.
Dessutom förstärker regeringens förslag skillnaderna i beskattning mellan olika slag av kapitalinkomster.”
Läs hela texten här.