KRÖNIKA | Inom ett år kommer Möjligheternas byggregler att träda i kraft. Under 2025 kommer vi att se övergången från dagens BBR till det nya regelverket. Men i stället för att förenkla och förbättra, verkar det som att Boverket har misslyckats med att skapa ett regelverk som gynnar både branschen och samhället. Boverket menar att de nya reglerna inte längre ska detaljstyra, utan vara mer flexibla och funktionsorienterade. Men stämmer det verkligen, skriver Kajsa Crona, arkitekt och regionchef för Tengbom i Göteborg.
En betydande förändring är att det som tidigare kallats råd nu tas bort. En del av dessa råd omvandlas till specifika krav i de nya reglerna. Det innebär att alternativa lösningar inte längre kommer att vara tillåtna, vilket kraftigt begränsar innovationen inom byggsektorn. Samtidigt har reglerna för Hygien, hälsa och miljö minskats drastiskt. Här har man bland annat tagit bort kravet på rumshöjd i bostäder vilket är en av de förändringar i det nya regelverket som fått hård kritik. Även krav på dagsljus ges större frihet, medan brandkraven blir hårdare styrda.
I slutändan kan det bli domstolar eller försäkringsbolag som avgör giltigheten av innovativa lösningar
Boverket påstår sig sakna kapacitet att verifiera alternativa lösningar. Detta lämnar branschen i en osäker situation. Det är därför troligt att många utvecklare kommer fortsätta hålla sig till de gamla råden för att undvika problem. I slutändan kan det bli domstolar eller försäkringsbolag som avgör giltigheten av innovativa lösningar.
Det är slående hur lika argumenten för Möjligheternas byggregler är de som användes när BBR introducerades 1994. Trots liknande ambitioner om flexibilitet och innovation verkar historien upprepa sig, med svårigheter att främja innovativa lösningar. Även då ville man att byggbranschen skulle ta större ansvar och ges större utrymme att ta fram nya lösningar. Branschen skulle på det sättet bli mer innovativ. Råden i BBR skulle därför inte vara bindande utan just: Råd.
I slutändan kan de nya byggreglerna leda till större kostnader både för fastighetsutvecklarna och samhället
Nya byggregler introduceras nu delvis på grund av att BBR har fått skulden för de höga byggkostnaderna i Sverige. Det sägs att vårt regelverk gör det dyrare för fastighetsutvecklare att bygga här, jämfört med i andra länder. Men verkligheten är mer komplex än så, och att försöka lösa problem genom att bara ändra regelverket räcker inte. I slutändan kan de nya byggreglerna leda till större kostnader både för fastighetsutvecklarna och samhället.
Den eviga strävan efter att bygga billigt har sitt pris. I miljonprogrammet, som ofta kritiserats, var målet att bygga billigt genom industriella och rationella metoder. Idag anklagas miljonprogramsområdena för att ha bidragit till ökad kriminalitet i Sverige, vilket återigen visar på hur komplex verkligheten är. Vi vet att våra byggda miljöer påverkar människors välmående, och att välutformade bostäder och stadsdelar över tid kan erbjuda en bättre livsmiljö. För att lyckas med det krävs en bredare diskussion och åtgärder för att skapa hållbara och trivsamma samhällen.
Jag skulle i stället vilja se en bred bostadspolitisk överenskommelse där vår vision om vårt samhälle står i centrum
Det är oroande att vi förväntar oss att marknaden ensam ska lösa sådana problem genom nya regelverk. Jag skulle i stället vilja se en bred bostadspolitisk överenskommelse där vår vision om vårt samhälle står i centrum. För att bygga hållbart och ekonomiskt över tid krävs något helt annat än nya byggregler.
Kajsa Crona
Adj professor, Chalmers
Regionchef, Tengbom, Göteborg