Regeringen vidtar åtgärder för att minska överskuldsättningen. Bostadspolitik.se:s Lennart Weiss är positiv – både med vad regeringen säger och vad den gör.
På torsdagsmorgonen presenterade finansminister Elisabeth Svantesson, finansmarknadsminister Niklas Wykman och infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson åtgärder för att minska överskuldsättningen.
Finansinspektionen ”får i uppdrag att undersöka möjligheterna” att höja bolånetaket från 85 till 90 procent. Uppdraget ska redovisas redan den 24 februari.
– Vi vill att fler, inte minst unga, ska kunna ta steget in på den ägda bostadsmarknaden. Det är svårt att spara till de 15 procent som krävs för kontantinsatsen. En höjning av bolånetaket underlättar det steget och samtidigt minska drivkrafterna att ta blancolån för att finansiera bostadsköp, sa bostadsminister Andreas Carlson.
Tar bort avdragsrätten för blancolån
Bolånetaket har nämligen bland annat lett till att många har lockats till att ta blancolån till sin kontantinsats. Regeringen drog under pressträffen paralleller till att fler har hamnat hos Kronofogden.
I samband med att man alltså planerar att höja bolånetaket tar man bort avdragsrätten för lån utan säkerhet. Förslaget innebär att ränteavdrag för lån som inte lämnas mot säkerhet i bostad, fordon eller båt trappas av under två år för att vara helt utfasat 1 januari 2026.
– Det här är en viktig strukturell åtgärd för att minska överskuldsättningen i Sverige. Skattebetalarnas pengar ska inte gå till att finansiera dyra blancolån, säger finansminister Elisabeth Svantesson.
Niklas Wykman underströk också att man inte planerar att begränsa avdragsrätten på lån med säkerhet, det vill säga framför allt bolån.
På Aftonbladet Debatt skriver Niklas Wykman, Andreas Carlson och Cecilia Rönn, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna, mer om förslagen.
Lennart Weiss ser positivt på beskeden
Bostadspolitik.se:s Lennart Weiss följde pressträffen.
– Det här är definitivt steg i rätt riktning. De talar om rätt saker och de gör rätt saker, säger Weiss och utvecklar:
– Det finansministern inledde med är intressant; hon är inte orolig för hushållens lån till bostäder, så tydlig upplever jag inte att regeringen har varit förut. Hon betonar däremot att hon är orolig för konsumtionslånen – det är utmärkt, det är stor skillnad mellan lån med och lån utan säkerhet. När man diskuterar lån handlar det om huruvida de utgör en systemrisk eller en konsumentrisk. Vi är flera som länge har sagt att hushållens bolån inte är någon systemrisk, riskerna i fastighetssektorn ligger på den kommersiella sidan. Nu ramar Svantesson in problemet på helt rätt sätt, vilket verkligen gläder mig.
Även förslagen är Lennart Weiss nöjd med:
– Bankerna har talat med kluven tunga kring det här. De har förfasat sig över att hushållens skulder har ökat men de har samtidigt mer eller mindre kampanjat för att hushållen kan ta blancolån för att täcka upp för kontantinsatsen. Både höjningen av bolånetaket och att att bort avdragsrätten för blancolån är bra.
– Vad man möjligen kan se som en liten omväg är att de ger Finansinspektionen i uppdrag att se över, att de inte bara går in och gör de själva. Men det är väl ett sätt att låta Finansinspektionen ta ansvar för sina egna tidigare misstag.
– Det är även bra att de kopplar samman ett kommande skattefritt grundsparande på 300 000 kronor i ISK till det här, även om jag hade föredragit ett traditionellt bosparande. Och det är en viktig signal att de understryker att man inte ska börja knapra på avdragsrätten på bolån.
Förslaget om avtrappade ränteavdrag på vissa konsumtionslån skickas på remiss och kommer omfattas av höstens budgetförhandlingar. Förslaget innebär att skatteintäkterna ökar med drygt 4 miljarder kronor 2025 och 8 miljarder kronor 2026.
Två välkomna steg i rätt riktning för att tina upp bostadsmarknaden. Mer behövs förstås men det är lite av ett trendbrott att regeringen föreslår åtgärder som kan ge effekt någorlunda snabbt.