113 förslag landade Kristina Alvendals expertrapport i.
Nu är den klar och inlämnad till Produktivitetskommissionen. Här är några av de viktigaste förslagen.
Sedan i höstas har stadsbyggnadsexperten Kristina Alvendal skrivit på sin expertrapport om ineffektiviteten i samhällsbyggnadsprocessen. Hon pratade om detta i Bopolpodden, och skrev en krönika om ämnet, och presenterade även förslagen först för besökarna på Bostadspolitik.se:s event Bopol Live i förra veckan.
Nu är rapporten överlämnad och du kan läsa den i sin helhet här.
Kristina Alvendal skriver i rapporten:
”Det finns många rapporter som visar ett tydligt samband mellan de långa ledtiderna och ökade kostnader, både på den privata sidan och den offentliga. Tillsammans utgör långa ledtider grunden för förödande samhällsekonomiska kostnader.
Men det är inte bara tiden som utgör ett problem. Det råder en tydlig överbyråkratisering och överreglering inom flera av myndighetsprocesserna, som förvisso också förlänger ledtiderna. Det är något som växt fram över tid. Alla olika delar har troligen tillkommit i gott syfte. Ibland mer som lokalt anpassade idéer. Praxis har sedan utvecklats och därefter blivit en del av både lagstiftning och permanent arbetssätt.
Det är också tydligt att det finns ett handläggarlotteri inom många myndigheter. Detta får konsekvenser på tidsaspekten men också på likställighetsprincipen som skall råda. Det är helt enkelt skillnad på om exploatören får Eva eller Kalle som handläggare. Detta är något som alla byggherrar känner till.
I Sverige drabbas också fastighetssektorn av målkonflikter som är svåra för enskilda personer och företag att förutse eller tillmötesgå. Lagar som tillkommit som enskilda lösningar på ett problem skapar nya problem då de krockar med andra regelverk. Till exempel Plan- och bygglagen och Miljöbalken. Detta har framförts i många sammanhang utan att åtgärdas. Det är som om staten väljer att gå som katt kring het gröt. Ibland måste staten inse att man inte kan lösa ett problem med en ny lagstiftning eller myndighet, som ofta blir ett särintresse. Lösningar kan ibland ligga i att ta bort lagar, riksintressen eller myndigheter.”
Kristina Alvendal presenterar alltså 113 konkreta förslag, som hon menar alla är möjliga att genomföra var för sig.
Hon skriver: ”De sammanlagt 113 förslagen utgör en illustration över hur mycket som finns att göra för att få till en mer effektiv stadsbyggnadsprocess. Ytterligare förslag kan självklart adderas. Rapporten föreslår en rad förändringar i plan- och bygglagen. Dock är ett av huvudförslagen att avskaffa dagens plan- och bygglag och ersätta den med en ny stadsbyggnadslag, som bygger på principen om äganderätt och att få förverkliga sina drömmar. Väljer Produktivitetskommissionen att lägga fram ett sådant förslag passar övriga delar i rapporten bra in i en sådan lagstiftning. Om man i stället väljer att fortsätta förändra i plan- och bygglagen finns många förslag till förändringar som behövs.”
Fastighetsnytt har gjort en intervju med Kristina Alvendal där hon bland annat tar upp ett exempel på hur det kan se ut.
– Alla personer och platser i rapporten är avidentifierade men vid ett projekt i en storstad har en granne överklagat 19 av 22 beslut. Skyltlov, etableringslov. Allting. Hen fick ju i princip aldrig rätt men lyckades ändå fördröja, och kanske framför allt, fördyra processen. Just den här fastighetsägarna hade fått merkostnader på grund av överklagande på 38 miljoner kronor. Det är helt orimligt att vi har en situation där infrastruktur- och stadsbyggnadsprojekt kan överklagas i fler instanser än om man är dömd för misshandel eller mord, säger hon till Fastighetsnytt.
I vår kommer Produktivitetskommissionen att lämna ett delbetänkande till regeringen. Kristina Alvendals förhoppning är att en del av hennes 113 förslag då finns med.
FAKTA/ Några av rapportens huvudförslag:
- Inför systematisk och obligatorisk uppföljning av lagändringar och dess resultat på produktiviteten.
- Avskaffa dagens Plan- och bygglag och ersätt den med en ny Stadsbyggnadslag.
- Inför en maxtid på 18 månader för detaljplaner.
- En ”plankö” får aldrig var längre än fyra månader.
- Möjliggör tillfälliga bygglov även om varken karaktären eller behovet är tillfälligt.
- Avskaffa möjligheten att utesluta handel med livsmedel när detaljhandel tillåts.
- Inför en återuppbyggnadsrätt för byggnader och infrastruktur som försvunnit i brand, ras, översvämning, skred och dylikt.
- En detaljplan som ligger i linje med översiktsplanen skall endast kunna överklagas i en instans.
- Person eller organisation som inte har talerätt men ändå överklagar skall betala en administrativ avgift.
- Bygglov som ryms inom detaljplanen skall ej kunna överklagas.
- Inför en anonym anmälningsfunktion för kommuner som missbrukar sitt planmonopol.
- Möjliggör avvikelse från planbestämmelser vid konverteringar, till exempel från kontor till bostad.
- Inför en kommunal serviceplikt. Vid negativa beslut om bygglov och planbesked skall kommunen erbjuda råd kring hur ansökan skall kunna beviljas.
- Detaljplan och bygglov skall kunna sökas parallellt.
- Rätten att välja utredningskonsulter ges till den som betalar.
- Påbörja digitaliseringen med hjälp av AI inom lovverksamheten.
- Maxtider för handläggning hos domstolarna införs.
- Riksintressemyndigheter skall ej kunna överklaga andra riksintressemyndigheters beslut.
- Bredda rekryteringsbasen vid rekrytering av generaldirektörer.
- Trafikverket får i uppdrag att arbeta konsultativt.
- Trafikverket skall samverka i tidiga skeden med kommuner och byggaktörer. 9
- Riksantikvarieämbetet skall inte lämna särskilda inlagor i domstolsprocesser. Länsstyrelsen är den instans som skall samordna riksintressena även gentemot domstolar.
- Inför fler kommunala lantmäterimyndigheter.
- Inför en lantmäteriförrättningsgaranti på 40 veckor. Om den inte uppfylls kan sökanden gå till vilken annan lantmäterimyndighet som helst.
- Inför en ”akutmottagning” för snabba avgöranden hos länsstyrelsen.
- Inför maxtider för handläggning av ärenden hos länsstyrelsen.
- Inför krav på att länsstyrelsen håller tiden för remissvar till kommunerna.
- Överväg att återföra tillväxtfrågorna till länsstyrelsen från regionerna.
- Avvägningsbeslut skall lyftas till Landshövdingen och inte avgöras på handläggarnivå.
- Tillsätt en stadsbyggnadsminister som är departementschef för stadsbyggnadsdepartementet.
- Avskaffa instruktionsförbudet för regeringens ministrar och inför ministerförvaltning i Sverige.
En mycket kunnig och intressant utredning med många relevanta förslag! Jag vill dock påminna om det jag skrev om här tidigare: https://www.bostadspolitik.se/2023/10/26/samhallsekonomisk-nytta-maste-prioriteras-i-samhallsbyggnadsprocessen/
Alla utredningar handlar om procedurfrågor, medan det viktiga problemet är hur olika intressen ska vägas mot varandra i sak. Meningen på sid 21 i rapporten sammanfattar detta väl: ”Det gör att Sveriges städer nu byggs av jurister i stället för stadsutvecklare, arkitekter, lokala politiker
och fastighetsägare.”