VECKANS AKTUELLT | Liberalernas förslag om behovsbostäder är seriöst och bra – och motståndarna saknar vettiga alternativ. Utredningen om kostnaderna för att införa moms på bostadshyror försvagar förslaget som även har tekniska utmaningar. Svensk Betong har viktiga poänger i sin kritik av regeringens klimathandlingsplan. Däremot är regeringen rätt på det när man vidtar åtgärder mot arbetsplatsolyckor, menar expertkommentator Lennart Weiss som också förvånas över att ”bara” fyra av tio upplever att kriminaliteten i byggbranschen är ett stort problem. Programledare: Anna Bellman.
En debatt som har rullat under helgerna uppkom efter att Liberalernas bostadspolitiska talesperson Jakob Olofsgård berättat i en intervju i Svenska Dagbladet om förslaget om behovsbostäder, en variant av det laddade begreppet ”social housing”. Förslaget innebär i korthet att svaga hushåll ska kunna placeras i lägenheter i ”vanliga” hus, de ska alltså inte placeras i så kallade utsatta områden. Fastighetsägare ska lockas med både piska och morot.
– Ett seriöst inlägg som är värt att beakta noggrant. Jag har gjort min egen intellektuella resa i den här frågan – varit skeptisk, men kommit att ändra ståndpunkt. Det är helt enkelt inte moraliskt riktigt att de svagaste skyfflas runt i tillfälliga kontrakt, vilket är vad som sker i dag, säger Lennart Weiss.
– Jag har tagit starkt intryck av Stadsmissionens arbete där de under radarn har byggt samarbeten med privata fastighetsägare och förmedlat ett stort antal lägenheter. Är det ett problem? Har det ökat segregationen? Nej. Vad Jakob Olofsgård föreslår är permanenta lösningar i samma riktning och att staten även tar aktiv del i detta ekonomiskt
– Nooshi Dadgostar och även Hyresgästföreningen som är emot det här har ett stort minus i sin argumentation; de kommer inte med några alternativa lösningar.
Förslaget om moms på bostadshyra har försvagats
En annan fråga som har debatterats gäller förslaget om att införa en låg moms på bostadshyror. Förespråkarna (bl a Sveriges Allmännytta och Hyresgästföreningen) menar att detta kan sänka hyrorna i nyproduktion eftersom byggarna skulle få möjlighet att dra av momsen. Men strax före jul skrev Moderaternas bostadspolitiska talesperson David Josefsson om de här förslaget. Han har låtit Riksdagens Utredningstjänst undersöka vilka kostnaderna hade blivit för att införa en sexprocentig moms på bostadshyror. Slutsatsen var att nettokostnaden hade blivit hela 45 miljarder kronor.
– Med tanke på att David Josefsson har fått mothugg av Sveriges Allmännytta och Hyresgästföreningen kanske frågan ska tas ett varv till. Men skulle beräkningarna vara korrekta tar nog utredningen död på debatten.
– Det här är en komplicerad fråga, både tekniskt och finansiellt. Enligt Hans Lind hade det slagit mot företag med låga driftskostnader och som inte byggt så mycket. De hade riskerat att den utgående momsen hade blivit högre än den ingående och det hade lett till högre hyror och motverkat syftet.
– Man kanske borde titta på det här ett varv till men den här utredningen försvagar helt klart förslaget.
Svensk Betong har rätt i sin kritik
Strax före jul presenterade regeringen sin klimathandlingsplan och man förordar en större satsning på träbyggande. Det här reagerar branschorganisationen Svensk Betong starkt på, de menar att det inte är politikens uppgift att prioritera ett byggmaterial framför ett annat.
– Man ska tänka på att en normal fördelning mellan trä och betong i ett så kallat trähus är 66 procent trä och 34 procent betong. Vi bygger väldigt mycket med stål och betong och utan att det klimatanpassas kan inte byggbranschen nå klimatmålen.
– Frågan är om det går att förändra betongen så att den blir mer klimatanpassad. Heidelberg jobbar med detta även om tekniken är ifrågasatt.
– Jag tycker att det är fel att styra mot ett visst material, det riskerar kostnadspåslag på träsidan. Subventioner leder till suboptimering, det ligger en hel del i Svensk Betongs kritik.
Skyddsnätet måste bli mer finmaskigt
Regeringen har gett Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att titta på att öka jämställdheten på bostadsmarknaden.
– Det här för oss tillbaka till frågan om behovsbostäder. Kvinnor drabbas ofta hårdare vid skilsmässor och det kan ytterst leda till hemlöshet. Det kom ju också nyligen en undersökning om att allt fler barn drabbas av vräkningar och så här kan vi inte ha det. Skyddsnätet måste blir mer finmaskigt och fånga upp de här problemen.
Komplicerat samband mellan säkerhet och arbetslivskriminalitet
Efter de många arbetsplatsolyckorna förra året och inte minst den fruktansvärda hissolyckan i Sundbyberg i december då fem personer dog, så agerar nu regeringen. Arbetsmiljöverket ska genomföra fler oanmälda och fysiska inspektioner och de får också i uppdrag att ta fram åtgärder för att få fler att engagera sig som skyddsombud på sina arbetsplatser.
– Det finns ett komplicerat samband mellan säkerhetsarbetet på byggarbetsplatserna och arbetslivskriminaliteten. Det som hände i Sundbyberg var en oerhört tragisk händelse. Det gladde mig att se biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandbergs personliga engagemang i frågan och det är positivt att regeringen nu agerar, förhoppningsvis kan det komma något bra ut av det hela.
Säkerheten på arbetsplatserna kopplas ju ihop med arbetslivskriminaliteten och Fastigo, fastighetsbranschens arbetsgivarorganisation, har gjort en enkätundersökning som visar att en femtedel ser arbetslivskriminalitet som ett stort problem inom branschen. Nästan 4 av 10 respondenter har någon gång tackat nej till en samarbetspartner eller underleverantör på grund av misstanke om arbetslivskriminalitet.
– Det finns helt klart ett samband mellan bristerna i säkerhetsarbetet och oseriösa aktörer och de tragiska händelserna leder till fördjupade diskussioner och underentreprenörsled. Det hörs röster i debatten om att den specialiserade byggmarknaden kräver flera led. Samtidigt har vi på Veidekke tillämpat principen med ett underentreprenörsled. Behöver man fler underentreprenörer behöver det inte vara i vertikala led. Helt klart är att det blir bättre arbetsmiljö med färre underentreprenörsled.
– Det intressanta i Fastigos undersökning är att det är en ganska liten andel som upplever att det här är ett stort problem – fyra av tio tycker jag är en låg andel. Jag studsar också till på att det oftare är privata som säger nej på grund av misstänkt brottslighet än inom det kommunala. Det här hör ihop med att det är LOU som styr i det offentliga. Då går man på lägst pris och LOU styr fel. All heder åt de privata aktörerna som kan fokusera mer rätt.