BOPOLPODDEN | I fredags släpptes Veidekkes nya rapport: Sju svåra år. Lennart Weiss menar att de som tror på en snabb vändning i bostadsbyggandet när räntorna vänder ner – de har fel. Rapporten visar att krisen blir lång, leder till minskad BNP, kompetensflykt från branschen och stora problem för tillväxtstäderna, inte minst för det gröna industriskiftet i norr. Det enda som kan vända utvecklingen är stora politiska reformer – som inte verkar komma. ”Jag är närmast chockad över politikens lättsinne” säger Lennart Weiss. Programledare: Anna Bellman.
Veidekke ger regelbundet ut marknadsrapporter, och rubrikerna på de senaste rapporterna säger en del om hur snabbt utvecklingen nedåt har gått. Hösten 2021 var rubriken ”Happy days are here again”. Sedan dess ”Festen som kom av sig”, ”En perfekt storm” och ”Kollaps för bostadsbyggandet” som nu alltså följs upp av ”Sju svåra år”.
– Det är ett väldigt dramatiskt omslag. På hösten 2021 var förhoppningarna stora om att vi skulle få en snabb ekonomisk utveckling efter att pandemin hade lagt sig. Allting tydde på att det var happy days, men redan då fanns tendenser på att det fanns inflation i USA:s ekonomi, sannolikt ett utslag av Bidens väl kraftiga stimulanspaket, Och så hade ju också vapenskramlet börjat i öst, som sedan ledde till kriget i Ukraina. Och med kriget så förändrades ju hela bilden och vi fick ett massivt bakslag, säger Bostadspolitik.se:s chefredaktör Lennart Weiss, som är kommersiell direktör på Veidekke och ansvarig för rapporten.
Ingen snabb vändning
Och nu står vi inför ”sju svåra år”
– Det baserar sig på vad man kan förvänta sig av prissutveckling, löneutveckling, byggkostnadsutveckling, men även räntans utveckling. Det finns det ingenting som tyder på att det kan bli en snabb vändning.
– Det kan jag säga direkt: De som tror eller hoppas att utvecklingen kommer att vända per automatik för att räntorna kanske stabiliseras eller bör gå ner nästa år – de kan sluta drömma.
– Vi gör beräkningar om hur mycket byggpriserna skulle behöva minska för att kalkylerna ska gå ihop, hur mycket lönerna realt sett skulle behöva öka, hur mycket priserna på andrahandsmarknaden skulle behöva öka för att vi återigen ska få en lönsam produktion. Och hur vi än vänder och vrider på de här parametrarna så går det inte att se att bostadsbyggandet ska öka mer än mycket marginellt.
– Vi satte en ribba på att vi skulle kunna komma upp till 45 000 bostäder 2026 – det är helt omöjligt. Vi kommer i bästa fall kravla oss upp till knappt 30 000 och det är ju inte ens hälften av vad Boverket säger att vi behöver fram till 2030.
Extremt bekymrad över AB Sveriges förutsättningar
Problematiken är långt ifrån bara byggbranschen, utan drabbar BNP-tillväxten negativt och bostadsbristen är ett stort hot mot tillväxten i Sveriges tillväxtregioner och inte minst det gröna industriskiftet i norr.
– Jag är extremt bekymrad över AB Sveriges förutsättningar att ta sig igenom det här decenniet. Och jag är extremt bekymrad över den närmast totala politiska handlingsförlamingen som råder.
Lennart Weiss lägger i podden ut texten kring hur kalkylerna i Norrland inte är i närheten av att gå ihop, hur detta kanske kan leda till att industriaktörerna själva står för mer av byggandet – men att detta i så fall kräver statliga kreditgarantier.
Han ger även ett antal grova kängor till politiken som han menar saknar underbyggda argument och som fortfarande inte har förstått den grundläggande problematiken.
Han ger också ett antal förslag kring vilka åtgärder politiken kan vidta, på lång och kort sikt och för utbudet och efterfrågan. Men skickar med att det behövs ett helt nytt tänkande kring hela bostadsfrågan med grundfrågan.