LO-ekonomerna har kommit med en ny rapport. De vill att Riksbanken snarast börjar sänka räntan och efterfrågar satsningar på bland annat bostadsbyggande och förespråkar ett statligt kreditprogram.
Svensk ekonomi krymper och under nästa år bedöms arbetslösheten öka till som mest 8,7 procent, enligt LO-ekonomernas nya prognos för svensk ekonomi, som har rubriken ”En hemmasnickrad långkonjunktur”.
Enligt rapporten sänks ekonomin framförallt av en svag inhemsk efterfrågan som till stor del drivs av kraftigt åtstramande penningpolitik kombinerad med en passiv finanspolitik. Tillväxten räddas upp av en stark utveckling i exportsektorn.
LO-ekonomerna kommenterar i rapporten också den förda ekonomiska politiken. De rekommenderar Riksbanken att ta större hänsyn till hela den ekonomiska utvecklingen och snarast börja sänka räntan. Samtidigt varnas det för en återgång till den tidigare penningpolitiken. En nollränta är inte eftersträvansvärd, enligt LO-ekonomerna.
Efterlyser tydligare initiativ
Vidare efterlyser de tydligare initiativ i finanspolitiken. Bland annat efterfrågas ökade satsningar på bostadsbyggande, arbetsmarknadsutbildning och gröna investeringar samt ett stopp för nedskärningar i vård, skola och omsorg.
När det gäller bostadssatsningar har de flera förslag, bland annat ett statligt kreditprogram. De skriver i rapporten:
”2023 bevittnar vi den värsta kraschlandningen i bostadsbyggandet på 30 år. Antalet påbörjade bostäder väntas falla från över 70 000 lägenheter 2021 till under 20 000 nästa år. En minskning med över 70 procent. Arbetslösheten i Byggnads arbetslöshetskassa har stigit med 32 procent på ett år men förväntas öka än mer framöver.”
”Riskerna med en varaktigt låg byggtakt är att företag slås ut samtidigt som stora delar av sektorns arbetskraft permanent kommer att övergå till andra sektorer. Detta kommer göra det svårare att öka byggtakten igen när det ekonomiska läget blir mer gynnsamt.”
”Regeringen behöver nu vidta mer radikala åtgärder för att vända utvecklingen. Regelverken måste förenklas. Kommunerna måste tvingas att tillgängliggöra mer mark till lägre priser, samtidigt som de ges större möjligheter att öka sina markreserver (bland annat genom en modern förköpsrätt).
Ett nytt statsbidrag till kommuner som bygger kan bidra till att täcka ökade exploateringskostnader. Staten behöver bidra med finansiering av nyproduktionen, där den mest kostnadseffektiva modellen är statliga lån som använder statens kreditvärdighet för att pressa bostadsutvecklarnas finansieringskostnader. Flera av villkoren kan hämtas från det tidigare systemet med investeringsstöd. Den statliga kreditgivningen bör omfatta såväl småhus som flerbostadshus – såväl hyresrätter som bostadsrätter och äganderätter.”