KRÖNIKA | Ska skärmtiden begränsas för medelålders kvinnor med lite för stort intresse för sydkoreanska romcoms? Eller bör fler i den svenska byggbranschen inspireras av sydkoreanska stadslivet? Det kanske hade lett till en större variation i bostadsbyggandet, funderar Kajsa Crona.
I media har ämnet skärmtid debatterats flitigt senaste tiden. Forskare har slagit fast att små barn helst inte ska ha tillgång till skärm överhuvudtaget. Min man och hemmaboende dotter har nu börjat invända även mot min skärmtid. Kanske borde forskningen titta på skärmtiden för medelålders kvinnor också?
Du som läser det här och inte har samma dragning mot romantiska komedier som flyter i ett långsamt tempo med mycket dialog och gärna ett gäng övernaturliga inslag har kanske svårt att förstå beroendet
Anledningen till min ökade skärmtid stavas sydkoreansk romcom. Mitt intresse för streamingtjänster har varit rätt svalt tills jag för något år sedan upptäckte den sydkoreanska filmindustrin och de hundratals romcomserier som finns på nätet. Så, sen ett år tillbaka har mobiltimmarna blivit många –så till den milda grad att jag till slut tvingades ingå ett avtal med min dotter där vi båda lovade varandra total mobilavhållsamhet. Du som läser det här och inte har samma dragning mot romantiska komedier som flyter i ett långsamt tempo med mycket dialog och gärna ett gäng övernaturliga inslag har kanske svårt att förstå beroendet. Men i en tid av oro är flykten till sagorna ett sätt att vila från de många utmaningarna som just nu möter oss i vardagen.
Utöver verklighetsflykten har även min passion för bostäder och stadsutveckling fått inspiration. Bostaden är som alla vet mer än bara ett fysiskt utrymme; den är en reflektion av kulturella värderingar och livsstilar. Serierna belyser skillnader och likheter mellan det sydkoreanska och svenska sättet att se på boende, relationer och individuell identitet.
K-dramas använder ofta boendemiljön som en plattform för karaktärsutveckling
I många K-dramas är stadslivet en central del av handlingen. Karaktärerna bor ofta i moderna lägenheter eller trendiga takbostäder i höga hus mitt i stadens hjärta. Den här urbana miljön återspeglar det hektiska tempot i det samtida sydkoreanska samhället och ger en sofistikerad atmosfär till serierna. Bostäderna (och köken) är ofta navet i berättelserna, och är på samma sätt som i det svenska livet, en viktig plats för karaktärerna.
K-dramas använder ofta boendemiljön som en plattform för karaktärsutveckling. Genom att följa karaktärerna i deras vardagsliv hemma får tittaren inblick i deras personlighet och livsstil. En person som är inåtvänd och som inte fått uppleva den stora kärleken i livet har en anonym och minimalistisk bostad med få personliga tillhörigheter, medan en person med stor aptit på livet (och på kärlek) ofta huserar i en personlig lägenhet med tydliga ägodelar som stärker personens karaktär.
Så bostadsbrist i kombination med höga bostadskostnader har vi gemensamt
Det finns också ett tjog serier på temat ”contract marriage”. I dessa tvingas två huvudkaraktärer att leva tillsammans, vilket i romcom-genren skapar spänning och humor. Det är inte ovanligt att just bristen på bostäder gjort att paret valt att gifta sig med utgångspunkt att det är ett sammanboende utan sex. Så bostadsbrist i kombination med höga bostadskostnader har vi gemensamt.
Sverige som är känt för sin funktionella design och att vara en välfärdsstat, har en bostadsmarknad som präglas av homogenitet och standardisering. I kontrast till den mångfald som framställs i sydkoreanska romantiska komediserier är det svenska bostadslandskapet ofta enhetligt och funktionellt. Svenska bostäder har länge varit kända för sin funktionalitet och minimalism. Ljusa färger, rena linjer och smarta förvaringslösningar utgör vanliga drag i svenska hem. Fokuset på enkelhet och funktionalitet har skapat en enhetlig estetik som genomsyrar bostäder över hela landet.
Oavsett om det är genom sydkoreanska K-dramas eller en svensk homogen bostadsprodukt fortsätter bostaden att vara en central aspekt av hur vi förstår och gestaltar våra liv
Standardiseringen av bostäder i Sverige kan ses som en reflektion av samhällets jämlikhetsideal. Alla, oavsett ekonomisk ställning, ska ha tillgång till liknande standardiserade bostäder.
Att jämföra sydkoreanska romantiska komediserier med den svenska homogena bostadsprodukten ger en fascinerande inblick i kulturella skillnader och gemensamma teman. Å ena sidan presenterar K-dramas en rikedom av bostadsmiljöer som återspeglar dynamiken i det moderna sydkoreanska samhället. Å andra sidan visar den svenska bostadsmarknaden en strävan efter likhet och standardisering.
Om fler i byggbranschen inspirerades av koreanska romcoms kanske vi skulle få se större variation och utbud i svenskt bostadsbyggande
Oavsett om det är genom sydkoreanska K-dramas eller en svensk homogen bostadsprodukt fortsätter bostaden att vara en central aspekt av hur vi förstår och gestaltar våra liv. Om fler i byggbranschen inspirerades av koreanska romcoms kanske vi skulle få se större variation och utbud i svenskt bostadsbyggande. Det är i alla fall en stilla önskan från en svensk bostadsarkitekt.
Kajsa Crona
Praktiserande arkitekt, regionchef på Tengbom och adj professor på Chalmers