KRÖNIKA | Linda Hasselvik konstaterar att hennes generation nu får stöd från sina föräldrar – och det kanske inte är mer än rätt?
Var tredje person har stöttat någon annan ekonomiskt det senaste halvåret visar en ny undersökning som vi på SBAB gjort. Det vanligaste är att stötta sina utflyttade barn. Det visade sig dock att det inte främst är föräldrar till barn som nyligen flyttat hemifrån som stöttar sina barn. Utan den åldersgrupp som stöttat sina barn ekonomiskt i störst utsträckning är de mellan 60–69 år. Hela 48 procent av de med barn i gruppen har stöttat dem ekonomiskt de senaste sex månaderna. Det innebär att det senaste halvåret har ungefär varannan vuxen i åldern 30–40 år, det vill säga i min generation, tagit emot ekonomiskt stöd av en förälder.
Det är på sätt och vis förvånande att vuxna, nästan medelålders, barn fått ekonomiskt stöd i större utsträckning än de barn som precis flyttat hemifrån
Det är på sätt och vis förvånande att vuxna, nästan medelålders, barn fått ekonomiskt stöd i större utsträckning än de barn som precis flyttat hemifrån. Samtidigt vet vi att det är en grupp som drabbats väldigt hårt ekonomiskt. Många av dem har små barn och har kanske köpt en villa de senaste åren. De som köpte en villa under 2021 har till exempel i genomsnitt fått se sina räntekostnader öka med nästan 9 000 kronor i månaden.
Samtidigt har de som är mellan 60–69 år och äger sin bostad ofta inte drabbats lika hårt. De har generellt sett betydligt mindre lån och påverkas därmed inte alls i lika stor utsträckning av räntehöjningarna. De köpte sina bostäder när prisnivån var betydligt lägre. De har haft gott om tid på sig att amortera och därtill kunnat luta sig tillbaka och se bostadspriserna öka dramatiskt.
Tröskeln, eller snarare muren, in till bostadsmarknaden har sannolikt aldrig varit högre
Om man spetsar till det lite så kan man beskriva det som att de nu så generösa 60-åringarna har gynnats otroligt mycket av de senaste decenniets lågräntepolitik. Samtidigt som densamma missgynnat dagens 30–40-åringar. Tröskeln, eller snarare muren, in till bostadsmarknaden har sannolikt aldrig varit högre. Hyresmarknaden är på många håll låst och de har därför mer eller mindre tvingats ta stora lån för att kunna ta sig in på bostadsmarknaden.
Likt planerad fördelningspolitik slår det ojämnt. Alla kan inte få hjälp av sina föräldrar
Är de som är mellan 60–69 år verkligen generösa? Eller är det inte mer än rätt att de nu stöttar den yngre generationen?
Möjligen kan 60-åringarnas stöd till sina vuxna barn beskrivas som en spontan och oplanerad fördelningspolitik. Och likt planerad fördelningspolitik slår det ojämnt. Alla kan inte få hjälp av sina föräldrar.
Sen är det detta med kulturen. Vi svenskar är inte vana att behöva förlita oss på ekonomiskt stöd från våra föräldrar. Tvärtom. Vi har varit kända för att vara individualister, i ett välfärdssamhälle där det ligger närmre till hands att fråga staten om ekonomisk hjälp än familjen. Huruvida det är rätt eller fel låter jag vara osagt. Men att den nu observerade företeelsen förvånar är inte konstigt.
Den förmögenhetsöverflyttning, mellan generationer, som den föranlett är svår att greppa
En del, särskilt i min högt belånade generation, kan ibland längta tillbaka till lågränteekonomin. När det fanns gott om ekonomiska marginaler. Och behovet av allmosor från föräldrarna sannolikt var litet. Samtidigt är det inget som tyder på att vi är på väg dit igen och sannolikt vore det med facit i hand inte heller önskvärt. Den förmögenhetsöverflyttning, mellan generationer, som den föranlett är svår att greppa. Och frågan är vad det gör med vårt samhälle på sikt? Och vad vi kan lära inför framtiden…
Linda Hasselvik
Privat- och boendeekonom, SBAB
En intressant spaning, och visst är det rimligt att tro att det kommer att bli mer ekonomiskt stöd generationer emellan, om och när de ekonomiska förutsättningarna mellan generationerna skiljer sig kraftigt åt. Att hjälpa sina barn känns för många naturligt – frågan är om det blir lika naturligt om det är medelålders barn som behöver stötta föräldrar med låg pension?
Och allra viktigast, det du själv nämner: långt ifrån alla föräldrar har möjlighet att stötta sina barn, så för att ha ett rimligt samhälle måste trösklarna sänkas för att unga vuxna ska kunna komma in på bostadsmarknaden.