I en lång text på Ekonomisk Debatt skriver Riksbankens Mikael Apel och Per Jansson om:
# Det problematiska i att den allmänna debatten om penningpolitik ligger långt ifrån hur forskning och politik ser på penningpolitik.
# Utvärderingen som gjordes i maj visar att Riksbankens penningpolitik den senaste åren i stora delar var rätt.
# Att det var inte fel med minusräntor och stora tillgångsköp.
Det sistnämnda grundar sig i att den så kallade neutrala räntan under de senaste tre decennierna har sjunkit kraftigt – för att genomföra en expansiv penningpolitik var man därmed tvingad att gå under noll.
Duon – Mikael Apel är docent i nationalekonomi och senior rådgivare vid Riksbankens avdelning för penningpolitik och Per Jansson är docent i nationalekonomi och vice riksbankschef – skriver bland annat:
”En mycket vanlig kritik som utvärderingen tar upp är att den tidigare negativa styrräntan var ett misstag och att Riksbanken inte borde ha sänkt räntan under noll. Utvärderarna menar däremot att detta tvärtom var en lämplig politik under de förutsättningar som rådde och givet det uppdrag Riksbanken har.
Utgångspunkten i resonemanget är att den s k neutrala realräntan – den ränta som vare sig är stimulerande eller åtstramande – har fallit under de senaste tre decennierna. En ränta som skulle varit kraftigt stimulerande för 20 eller 30 år sedan skulle i dag därför vara åtstramande. I denna lågräntemiljö hade centralbankerna i många länder, däribland Riksbanken, svårt att nå upp till sina inflationsmål, särskilt efter den stora finanskrisen 2007–08.
Att sänka räntan till noll räckte inte för att stimulera ekonomin tillräckligt och eftersom inflationsmålet är symmetriskt – vilket tydligt och av goda skäl framgår i Riksbankens uppgiftsbeskrivning – var det motiverat att sänka räntan ytterligare. Utvärderarna menar att penningpolitikens effekter inte förändras på något dramatiskt sätt, vare sig kvalitativt eller kvantitativt, när styrräntan passerar noll. De spekulerar också i att den uppmärksamhet i den allmänna diskussionen som de negativa räntorna fick till betydande del beror på att vi inte upplevt detta fenomen historiskt. Sammantaget stämmer den här argumentationen väl överens med den som Riksbanken har fört fram.”
Läs gärna hela texten här.