#201 Johan Hansing: Amorteringskravet är svårt för låntagaren att förstå och för banken att förklara

BOPOLPODDEN | Hur bör bolånetak och amorteringskrav utformas för att riskerna ska hanteras på rätt sätt? Johan Hansing, chefsekonom på Bankföreningen, ingår i den kommitté som just nu utreder låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder. Möt honom i ett samtal om kreditrestriktioner, räntenivåer, varför bankerna inte tjänar för mycket i den kris vi är inne i och hur det kommer sig att krisen är större i Sverige än i andra länder.

 

Johan Hansing och programledare Anna Bellman.

 

Johan Hansing har arbetat för Svenska Bankföreningen i 20 år, de senaste 15 som chefsekonom på föreningen, vars uppgift är att se till att förutsättningarna för att bedriva bankverksamhet i Sverige ska vara så bra som möjligt.

Just nu är förutsättningarna väldigt bra. De stigande räntorna innebär högre kostnader för bolånekunder, men för bankerna är miljön bättre än på många år, och bankerna tjänar nu så mycket pengar att Socialdemokraterna vill införa en ”tillfällig skatt på övervinsterna”.
– För det första måste man se vinsterna i ett perspektiv. Vi har under många år på bankföreningen gjort sammanställningar över vinstnivån i de 30 största börsföretagen. Där har bankerna – fram till i år – lyckats under snittet. I år kommer de förmodligen att ligga något över genomsnitten för andra företag. Och det beror på marknadsförutsättningar som är unika, med snabbt stigande räntor, samtidigt som man knappt har några kreditförluster. Det är en god miljö för bankverksamhet. Men det kan vända snabbt, så talet om övervinster – och att man ska beskatta övervinster – tycker vi är förhastat, säger Johan Hansing i podden.
– Det är rimligt att bankerna tjänar mycket pengar nu. Det här är en unik situation, en bra grund för bankverksamhet. Det finns många andra exempel på branscher där man tjänar pengar för att den omgivande miljön är positiv – till exempel de som drar nytta av den låga växelkursen som vi har just nu, som gör att de kan få bra betalt när man säljer i utländsk valuta.

Finns kapacitet att låna ut till fastighetsbolag

Finansieringssituationen för fastighetsföretag har förändrats på kort tid och många bolag som har använt obligationsmarknaden vänder sig istället tillbaka till bankerna.
– Det är svårt för mig att kommentera hur enskilda banker hanterar sina kunder, men generellt kan man ju se att det finns kapacitet att låna ut mer pengar till fastighetsbolag.

John Hansing sitter med i expertgruppen för makrotillsynsutredningen som leds av Peter Englund, John Hassler och Susanne Ackum. Bland annat tittar de på amorteringskraven.
– Vår syn från bankföreningen är att vi, i det stora hela, är positiva till det grundläggande amorteringskravet, det som idag innebär att man betalar två procents amortering på höga belåningsgrader och en procents amortering på lite lägre belåningsgrader och att man inte behöver amortera på en belåning under 50 procent.
– Däremot har vi varit kritiska hela resan mot det skärpta amorteringskravet som är kopplat till inkomsten. Det kravet var inte nödvändigt och det är väldigt krångligt. Det är svårt för en låntagare att förstå och det är väldigt svårt för en bank att förklara.

Risk att skjuta sig i foten

Nyligen presenterades en utredning som föreslår ändrade regler för ränteskillnadsersättningen, alltså avgiften som bolånetagare betalar för att komma ur ett bundet lån.
– Vi tycker att det är jätteviktigt att det finns ett system för ränteskillnadsersättning. Vi tycker att det är viktigt att man kan under vissa situationer lösa sitt lån i förtid, till exempel om man flyttar och måste lösa sitt lån i förtid, det måste man givetvis kunna göra. Samtidigt som det är viktigt att man når en balans, att man inte har ett system som ger incitament för kunderna att i förtid lösa sina lån bara på grund av att räntorna har gått ner.
– För om det var så, då skulle det leda till att bankerna skulle behöva hantera den här risken genom att ta högre räntor på bundna lån. Och då har man ju lite skjutit sig själv i foten, för själva poängen med den här utredningen är ju att stimulera folk att ha längre räntebindningstider på sina lån.

Det har kommit ett förslag kring ett förmögenhetsregister över hushållens tillgångar och skulder – det skulle till exempel ge Riksbanken bättre underlag för att se hur olika förslag påverkar hushållen.
– Vi har principiellt ingenting emot att man har bättre information om framför allt hushållens tillgångar – det är en brist på information och kunskap om dem i dag. Men det här förslaget tycker vi alldeles för omfattande. Det skulle innebära att för vanliga kunder hos banker, finansbolag, försäkringsbolag och liknande så skulle man varje kvartal samla in många hundra variabler. Den databasen skulle bli gigantiskt stor med tiden, förmodligen en av Sveriges allra största databaser, och det här hade medfört stora kostnader.
– Skulle den här informationen börjat läcka skulle det kunna vara till stor skada för många. Så vi är kritiska till det här förslaget.

Däremot är Johan Hansing mycket mer positiv till ett annat register – över bostadsrättsinnehavare.
– Bostadsrättsmarknaden har ju historiskt sett växt otroligt snabbt. I början av 00-talet hade vi en utlåning till bostadsrätter på uppemot 100 miljarder. Nu är den uppe i 1 400 miljarder. Det är ungefär hälften av den utlåningen till småhus och den här delen växer mycket snabbare än småhusutlåningen. Så det är väldigt stora värden vi pratar om.
– Samtidigt har lagstiftningen inte har hängt med. Det är fortfarande så att ansvaret för de här pantförskrivningarna ligger på de enskilda bostadsrättsföreningarna.
– Det sägs att regeringskansliet jobbar och bereder frågan så att vi får verkligen hoppas att det kommer ett förslag så snart som möjligt.

Kent Persson.

Bostadspolitik.se:s Kent Persson kommenterar:
– Ett lite stramt, men ändå ett lärorikt avsnitt som ger en bra bild av hur bankerna ser på det ekonomiska läget.

– Något man kan ta fasta på är att både finansdepartement, Finansinspektionen och Bankföreningen är överens om att det svenska bankväsendet klarar av att det finansiera den svenska fastighetsmarknaden. Det finns ingen stor oro för övergången från obligationer till lån hos bankerna. Där finns det en styrka i svenska bankväsendet och det är en trygghet för hela fastighetssektorn.

Kent Persson håller med om att krisen är lite djupare i Sverige än i andra delar av Europa.
– Heimstaden finns i tio länder och även vår bild är att krisen är lite djupare i Sverige. Och det beror på flera olika faktorer. Dels så påverkas vi av den svaga valutan och när det gäller fastighetssektorn så är det såklart negativt att hyrorna inte är inflationsskyddade, som i Europa. Det fördjupar den krisen och allt hänger ihop: När vi ser ett sådant kraftigt fallande bostadsbyggande, då påverkar det den svenska ekonomin på totalen och förstärker lågkonjunkturen.

Kent Persson håller även med om att det senaste amorteringskravet borde tas bort.
– Man ska komma ihåg att det andra amorteringskravet infördes i en tidpunkt då man bedömde att bostadsmarknaden var kraftigt överhettad. Vi hade väldigt låga räntor och stigande priser– det gjorde att man ville dämpa efterfrågan och de lyckades man med.
– Men nu är det precis tvärtom, man måste nu bidra till att efterfrågan ökar. Det är klart att det andra amorteringskravet är förödande för många hushåll som inte får ihop en kalkyl och därmed inte kan kliva in i det ägda boendet. Det är orimligt. Så här behöver regeringen agera.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.