#200 Kristina Alvendal: Många statliga myndigheter har blivit särintressen

BOPOLPODDEN | Stadsbyggnadsexperten Kristina Alvendal ska under hösten belysa effektivitetsbristerna i samhällsbyggnadsprocessen. ”Vilka följdeffekter blir det när Länsstyrelsen väljer att inte komma in med sitt remissvar i tid, utan hävdar att man behöver två månader extra? Varför är det så att Trafikverket kommer in sju år för sent i processen och säger nej till redan långt gångna detaljplaner?” Möt den före detta politikern i ett samtal om otålighet, engagemang och bristen på idrottshallar. 

Programledaren Anna Bellman och Kristina Alvendal.

För den breda allmänheten är Kristina Alvendal nog mest känd som Stockholmspolitiker. Hon var bostads-, stadsbyggnads- och fastighetsborgarråd – för Moderaterna – 2006–2010 och drev då bland annat igenom stadsutvecklingsplanen Promenadstaden.

– Det är roligt att se att den fortfarande ligger till grund för hur Stockholm växer idag. Den handlade ju om att skapa ett Stockholm som hänger ihop, där stadsdelar möter varandra och där det inte finns tomma mellanrum i form av trafikapparater eller slyområden. Det är ju det som händer idag när Hagastaden jackar in i Solna och Norra Djurgårdsstaden blir en del av Östermalm. Stockholm byggdes efter tunnelbanestationer, som skärgårdssamhällen, men nu byggs de olika stadsdelarna samman och det är fantastiskt roligt att se att det håller i sig.

Saknar inte politiken

Kristina Alvendal saknar inte politiken, men har med sig många lärdomar därifrån
– Jag lärde mig jättemycket, dels hur samhället fungerar, men också hur beroende man är av andra för att få igenom sina beslut. Det har jag verkligen tagit med mig sen jag slutade med politiken.

Hon lämnade politiken 2010 och blev sedan vd för Airport City Stockholm. Några år senare valde hon att starta eget och leda utvecklingsprojekt vid sidan av styrelseengagemang och på senare tid har hon blivit allt mer aktiv som moderator. Tidigare i år lämnade hon sitt största uppdrag, att leda utvecklingen av Värtahamnen, som utvecklas av ett konsortium med fastighetsägare tillsammans med Stockholms stad.
– Det var en bra tid att lämna över och jag kände att vi hade kommit en bra bit på vägen.
– Jag är ingen förvaltare och om jag tittar i backspegeln på de projekt jag har arbetat med, då har det oftast handlat om hålla ihop en helhet, att lägga en grund, ta fram en strategi. När allt det där är gjort och man har satt någon typ av arbetssätt – då är det en annan fas i projekten och då är det ganska lämpligt att lämna över.

Allt tar väldigt lång tid i Sverige

I höst skriver Kristina Alvendal en expertrapport för regeringens produktivitetskommission, som ska kartlägga hinder och möjligheter för att stärka produktiviteten i ekonomin.
– Det behövs. Sverige har halkat efter och jag tror att vi många som känner att det har blivit en överbyråkatisering. Sverige är ju känt för att det är ordning och reda och det är väl jättebra. Men: Vi är nu också kända för att allt tar väldigt lång tid – till exempel att förverkliga ett byggprojekt.

Kristina Alvendals uppdrag är att titta specifikt på hur fastighetsbranschen påverkas, hur lagar och regler tillämpas och vilka konsekvenserna blir.

– Sådana här utredningar är ofta akademiskt präglade. Jag kommer från ett annat håll, från verkligheten som bolagen lever i. Jag hoppas att jag också ska komma med ganska uppenbara förslag på förändringar. Det kan vara regel- och lagändringar, men det kan också handla om helt andra saker, som managementkultur, hur man leder verksamheter och på det sättet kan kapa ledtider.

Exempel på frågor hon ska titta på:
– Vilka följdeffekter blir det när Länsstyrelsen väljer att inte komma in med sitt remissvar i tid, utan hävdar att man behöver två månader extra? Varför är det så att Trafikverket kommer in sju år för sent i processen och säger nej till redan långt gångna detaljplaner? Varför har de inte istället kommit in sju år tidigare och gett rådet: ”Om ni gör så här kan vi säga ja om sju år.”
– Sådana typer av processer är inte lagändringsfrågor utan handlar om hur statens management ser ut i myndigheterna.

Statliga myndigheter underlättar inte processen

Kristina Alvendal känner en del frustration kring de statliga myndigheterna.
–  De har olika typer av uppdrag som inte går i takt med samhällsutvecklingen.
– Det känns som att myndigheterna inte har samhällsbyggandet som uppdrag, utan att de snarare arbetar för att bevara det som finns.
– Många statliga myndigheter har blivit särintressen och det går inte att bygga ett samhälle då.

Hennes uppdrag i produktivitetskommissionen handlar alltså inte bara om att föreslå lagändringar, vilket hon själv ser som mycket positivt.
– Jag har ju märkt att väldigt många av de utredningarna som görs kommer fram till att man ska göra en ny lag, och då blir det hela svårt att få igenom. Och man tar nästan aldrig bort lagar.
– Och man tar inte heller bort riksintressen. Svaret på hur vi ska jobba med riksintressen är alltid att det ska bli fler riksintressen. Vissa tycker ju att bostäder ska bli riksintresse nu också, annars blir det inga bostäder byggda… Men det kanske är färre riksintressen som behövs för att bostäderna ska komma till?

Lennart Weiss.

Bostadspolitik.se:s Lennart Weiss kommenterar:
– Med den erfarenhet hon har så tror jag att hon kommer att göra ett bra jobb med expertrapporten till produktivitetskommissionen.
– Sverige håller på att bli ett administrativt kösamhälle. En fastighetsbildning på Gotland tar 22–23 månader, en detaljplan kan ta åtta år, och när saker och ting börjar ta lång tid så uppstår en kultur – det får lov att ta lång tid.
– Det där måste vi rensa upp i. Definiera maxtider! Det ska inte få ta mer än en viss tid. En överklagandeprocess ska inte få ta hur lång tid som helst. Sätt press – och för att få effekt ska det också innebära någon typ av konsekvens.

 

1 kommentar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Instämmer helt i redogörelsen om ”knyta näven i fickan”.

    Intygar att byggherrar, som söker byggrätt kan få ”råd”, raffinerad utpressning, om att göra som tjänsteman önskar.

    Detaljplaner utan alternativ möjlighet till gestaltning och kapacitetsändring är ett gissel. All detaljplanering bör utsättas för fri utveckling, tävling, innan fastläggande.

Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.