Nya regler om ränteskillnadsersättningar ska göra systemet mer rättvist, leda till att svagare hushåll inte längre ska missgynnas, och till att fler väljer bolån med längre räntebindningstider. Över tid – men inte alltid – blir kostnaden med de nya reglerna lägre för konsumenten.
På måndagen presenterade utredaren Albin Kainelainen – generaldirektör för Konjunkturinstitutet – förslagen till nya regler för ränteskillnadsersättningen, alltså den avgift som utgår om en bolånetagare i förtid vill säga upp sitt lån.
Förslaget är att ränteskillnadsersättningen ska utgå från swapräntan när konsumenten band räntan och swapräntan då förtidsbetalning sker (med ett genomsnitt på 20 handelsdagar).
– Det är en ränta som kanske inte är den mest kända, men den kan anses fånga bankernas direkta kostnader på ett bättre sätt än den nuvarande modellen, sa Albin Kainelainen på presentationen.
Dagens system bygger på den individuella ränta som bolånetagaren betalar och räntan på bostadsobligationer när avtalet sägs upp.
Med det nya förslaget får alltså alla betala samma ränteskillnadsersättning, eftersom parametern med den individuella räntan tas bort.
– Syftet har inte varit att hitta en modell som ger så låg ersättning som möjligt, men däremot är det viktigt att den är rättvis.
– Det här är en viktig åtgärd för att ge konsumenterna bättre förutsättningar att försäkra sig mot räntehöjningar och också för att skapa en mer fungerande bostadsmarknad och tryggare konsumenter.
– Ersättningen över tid kommer bli lägre som genomsnitt men framför allt blir den mer rättvisande i och med att den inte längre förväntas missgynna svagare konsumenter. Vi tror att fler kommer att välja längre löptider med det här förslaget och det kan också anses uppmuntra konkurrensen eftersom du minskar trösklarna att byta bank.
Det nya förslaget föreslås införas på avtal tecknade från 1 januari 2025.
Med det nya förslaget hade ränteskillnadsersättningarna varit generellt lägre än med nuvarande förslag de senaste 15 åren – med undantag för perioden under finanskrisen.
Bakgrunden till utredningen är att Sverige har generellt en stor andel bolånetagare med lån med korta bindningstider vilket har inneburit att svenskarna är internationellt sett väldigt räntekänsliga.
– Det här är en prioriterad fråga för regeringen eftersom det handlar både om att stärka konsumenten och om att stärka konkurrensen på marknaden. Det innebär stora utmaningar för samhället när räntor stiger snabbt. Det påverkar hushållen och ekonomin mycket och givet det här så tror jag det är bra att vi diskuterar för- och nackdelar med att hushåll har rörlig jämfört med bunden ränta och vilka hinder som eventuellt står i vägen för att fler hushåll ska jag välja på ett sätt som de anser är bra för för sig själva, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.