Så kommer Fastighetsägarna fram till sitt yrkande

 

Fastighetsägarna Stockholm förklarar i ett blogginlägg hur man använder trepartsmodellen för att komma fram till yrkandet på tolv procents hyresökning 2024.

Hyresförhandlingsbloggen kan man följa förhandlingarna utifrån Fastighetsägarna Stockholms perspektiv.

Så här resonerar de kring yrkandet på tolv procent.

”I det första steget ska parterna enas om den genomsnittliga utvecklingen av kostnadsfaktorerna i modellen (taxor, förvaltningskostnader och räntor). Den delen av förhandlingen baseras på treparten beräknade kostnadsgenomsnitt för de år som omfattas av modellen (2021 – 2023), enligt följande:

Förvaltning och underhåll:     6,7 procent
Taxor och avgifter:                    8,2 procent
Räntor:                                       57,3 procent

Parternas uppgift är att vikta posterna på ett relevant sätt. Om kostnadsposterna skulle viktas på ett likvärdigt sätt (en tredjedel var), skulle kostnadsutveckling uppgå till 24 procent. Fastighetsägarna har dock valt att vikta posterna i enlighet med de vikter som SCB använder i Fastighetsförvaltningsindex (förvaltning och underhåll 64 procent, taxor och avgifter 22 procent, samt räntor 14 procent). Beräknat på det viset ska förhandlingarna baseras på en kostnadsökning på 14,1 procent.”

I steg 2 ska den allmänna ekonomiska utvecklingen vägas in, genom BNP- och inflationsutveckling.

”Enligt modellens beräkningar uppgick det valda BNP-måttets nominella utveckling till 5,2 procent under de fyra år som omfattas av modellen. Det är betydligt högre än snittet för samma mått under de senaste 20 åren (3,9 procent). Det skulle i så fall motivera en något högre hyresjustering än de 14,1 procent som modellens kostnadsberäkning anger. Behovet av en högre justering kan också motiveras av det faktum att hyresjusteringarna under lång tid har släpat efter såväl kostnads- som inkomstutvecklingen.

Under perioden 2016 till 2022 ökade förvaltningskostnaderna sammantaget med ca 38 procent (det är endast den perioden vi har uppgifter över utvecklingen av fastighetsrelaterade kostnader enligt FFI). Byggkostnaderna (BKI) ökade samtidigt med 32 procent, disponibelinkomsterna med 28 procent och konsumentpriserna (KPI) med 17 procent. Hyrorna i befintliga lägenheter ökade samtidigt med ca 9 procent.”

I det tredje steget ska hänsyn tas till hyresgästernas behov av en rimlig, stabil och förutsebar hyresjustering.

”Även här säjer trepartsmodellen att parterna kan använda sig av modellens beräkningar av BNP och inflation. En möjlig tolkning är att parterna ska dra hänsyn till hushållens inkomstutveckling i reala termer, d.v.s. inkomsterna minus inflationen. En relativt hög inflation, som pressar hushållens reallöner, skulle då kunna motivera en lägre justering. För tillfället är disponibelinkomsternas reala utveckling negativ. Sett över modellens mätperiod (2021 – 2023) har den dock varit positiv.

Enligt Fastighetsägarna är det, utifrån trepartens modell, rimligt att justeringen av hyresnivån under 2024 borde överstiga den beräknade kostnadsutvecklingen på 14,1 procent. Till följd av hushållens nuvarande svaga inkomstutveckling har Fastighetsägarna valt att justera ned sitt yrkande till 12 procent, trots att den nedjusteringen inte med självklarhet kan motiveras av modellen.”

Fastighetsägarna Stockholm och Hyresgästföreningen har träffats för ett första möte. Nästa förhandlingstillfälle äger rum den 13 oktober och då ska Hyresgästföreningen presentera sitt motbud, enligt Hyresförhandlingsbloggen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.