VECKANS AKTUELLT | Den gröna omställningen i norr hotas av bostadsbyggkraschen och det behövs stora åtgärder för att komma till rätta med det här. Positivt att man ser pragmatiskt på markpriset i Bonavas Nacka-affär men generellt behöver kommunerna skifta perspektiv i markfrågan och inte längre se den som en affärsverksamhet, menar vår expertkommentator Lennart Weiss. Mer än var tredje kommun är utsatt för social dumpning men regeringen har lagt ner utredningen – en skamfläck för vårt land, enligt Lennart Weiss.
Anna Bellman programleder Veckans Aktuellt.
Socialdemokraterna har kallat till sig branschen för ett samtal om krisläget för bostadsbyggandet. Mötet ägde rum på torsdagen, Veckans Aktuellt spelades in på förmiddagen före mötet.
– Jag har inga stora förväntningar på att det här ska påverka oppositionens skuggbudget, den är bunden till ramarna i budgeten som regeringen redan har lagt. Däremot kan mötet leda till ökad insikt. Det är en bra markering att Jennie Nilsson (bostadspolitisk talesperson) har med sig förre – och kanske även näste – finansministern Mikael Damberg på mötet. Vi har sagt det många gånger i Bopolpodden, att bostadsfrågorna behöver komma upp på finansminister- eller statsministernivå, säger Lennart Weiss i podden.
Den gröna omställningen hotas av bostadskrisen
I veckan har Dagens Industri tagit upp en konsekvens av bostadsbyggkraschen som vi har pratat mycket om i podden – att den gröna omställningen i norr hotas av bostadsbristen.
– Om arbetsmarknaden ska fungera måste vi ha en rörlighet inom landet. Koordinatorn Peter Larsson pratar om en befolkningspolitik, där 100 000 personer behöver flytta till Norrbotten och Västerbotten. Det innebär 50 000 bostäder. Kalkylerna för att bygga går inte ihop, och därför måste extraordinära åtgärder tas till. Att bostadsbyggandet ökade från 2012 och framåt berodde på de extremt låga räntorna, det handlade inte om investeringsstödet. Åren innan låg vi på 20 000 nya bostäder om året. I högräntemiljön går inte att bygga de bostäder som behövs och då finns inte det smörjmedel som arbetsmarknaden behöver för att fungera.
– Då måste det till en annan riskdelning, kommunerna behöver se över markpriserna, staten behöver kliva in med någon form av produktionsstöd, det kan behövas flyttbidrag som på 1950- och 1960-talen, bosättningsbidrag… Det är stora åtgärder vi pratar om.
Lovande utredningsdirektiv – men beredskapen hos politikerna saknas
Samtidigt undersöker regeringens koordinator för hållbart samhällsbyggande i Norrland, Peter Larsson, ett stöd för bostadsbyggande i de växande städerna.
– Han har fått bra utredningsdirektiv och satt igång en process som ser lovande ut. Han har engagerat Hans Lind och Göran Cars som har lång erfarenhet av samhällsbyggande.
– Men folk flyttar inte in i byggplaner, de behöver faktiska hus för att flytta in, och det finns det inte finansiella villkor för – beredskapen hos politiken finns inte och risken är att det blir en stor psykologisk förlamning när de inser vilka stora åtgärder som behövs.
Markpolitiken behöver definieras om
I Nacka kommun har man sänkt markpriset för Bonava – som planerar att bygga 200 bostäder – med 20 procent, från 560 till 450 miljoner kronor.
– I Nacka behöver man bara sänka med 20 procent. Det pågår en analys av byggrättsvärden i länet och vad jag förstår så är byggrättsvärdet på flera ställen noll. Priserna behöver alltså sänkas med 70, 80, i vissa fall 100 procent för att kalkylerna ska gå ihop.
– Det krävs en omdefinition av markpolitiken, från affärsverksamhet till infrastrukturplanering – annars blir det på många ställen inga bostäder alls.
De nya byggreglerna skjuts upp
Boverket har nu beslutat att skjuta upp implementeringen av de nya byggreglerna, de som kallas ”Möjligheternas byggregler”. Det skjuts upp i ett halvår och planen är nu att de ska införas den 1 januari 2025. Boverket fick in 1400 remissvar och säger att de behöver mer tid för att gå igenom dem.
– Det är svårt att veta den egentliga anledningen, men debatten som följde visade att de nya förslagen kanske var väl radikala. Om bara Fredrik Kopsch tycker att de är bra och många andra är kritiska är det väl dags att dra i handbromsen. Jag är för förenklade byggregler men någon form av riktlinjer behövs, annars är det stor risk att det blir Vilda västern och att man då urholkar den goda standarden. Om konsumenten inte har något att välja mellan så väljer de skräp och det är inte vad samhällsbyggandet behöver.
Misstag av Andreas Carlson att lägga ner utredning
Hem & Hyra har gjort en kartläggning som kommer fram till att 106 kommuner i Sverige blev utsatta för så kallad social dumpning under 2022, alltså mer än var tredje kommun.
– Det är en skamfläck för Sverige att man hanterar en i grunden socialpolitisk fråga på det här sättet. Det är skamligt att Stockholmskommuner som i grunden är rika lågskattekommuner med stark befolkning skickar problem till svaga kommuner.
– Det var ett misstag av Andreas Carlson att lägga ner utredningen som tittade på den här problematiken,det här träffar epicentrum av den bostadssociala debatten. De kommer att få göra någon form av omtag här – det är orimligt att landsortskommuner ska bära storstadskommunernas brist på bostadspolitik.
”Ett ganska fantastiskt inlägg”
På DN Debatt i lördags skrev den pensionerade stadsarkitekten i Umeå, Hans Åkerlind, ett inlägg med rubriken ”Bostadsbristens rävsax slog igen redan på 1940-talet”. Han ger sin syn på dagens hyresreglering genom att beskriva sin resa från när hans familj ägde en bostadsfastighet i Gävle på 1930-talet till hur han i dag är hyresgäst – som 98-åring – ensam i en ”alldeles för stor” lägenhet, som på grund av hyresregleringen blir ”billigare och billigare för varje år”.
– Det är ett ganska fantastiskt inlägg, där en 98-åring berättar sitt livs historia. Han berättar egentligen samma sak som Jan Jörnmark gör i sina rapporter, men beskriver och levandegör sambanden från ett annat perspektiv. – Hans kritik av hyresregleringen är legitim, men den kräver också ett svar på hur alternativet ser ut. Alla länder med en oreglerad hyresmarknad har andra typer av bostadssociala mekanismer. Hans Åkerlind skriver också att det här inte kan förändras över en natt, utan efterfrågar en förändring över 10–20 år.