BOPOLPODDEN | Trosa och Gävle är bäst i klassen vid en granskning av hur snabba och effektiva olika kommuner är med sina detaljplane- och bygglovsprocesser. Det är stora skillnader mellan olika kommuner, visar det nya ledtidsindex som initiativet Bygg i Tid, tillsammans med Byggföretagen och Fastighetsägarna, har lanserat.
Hör ett samtal med Mats Gustafsson, samhällsbyggnadschef i Trosa och Ulrica Olsson, verksamhetschef på Plan och Bygg i Gävle, om vad de gör bra, om vikten av en tydlig översiktsplan, gedigen kompetens, vilken betydelse mindset och kultur har och politikernas vilja. Visserligen har kommuner olika förutsättningar, men många skulle kunna korta ledtiderna – om de tog inspiration av Trosa och Gävle. Avsnittet kommenteras av Kent Persson och leds av Anna Bellman.
När ledtidsindexet presenterades för några veckor sedan hade Trosa det högsta resultatet av alla – 86 av 100 möjliga. Gävle var bäst av de större kommunerna, med 75.
Vad är det då som gör att Trosa och Gävle lyckas så bra?
Mats Gustafsson, Trosa:
– Det är ett antal olika delar, men vi har arbetat medvetet med de här frågorna under en lång tid och bottenplattan i hela vår samhällsbyggnadsprocess är vår översiktsplan. Vi har en översiktsplan där våra politiker har tagit tydlig ställning kring vad vi ska satsa på. Den är ett första steg in i detaljplanearbetet och det kortar processerna.
– Sedan har vi en kultur, en attityd och en tydlig målsättning i de här frågorna, vi har haft samma mål kring handläggningstider länge, och det är mål som ständigt följs upp.
I rapporten lyfter man fram att Trosa arbetar ”med en annorlunda modell mot majoriteten av kommuner; framtagandet av plankarta och planbeskrivning hanteras av konsulter med planchef på kommunen som projektledare och kvalitetskontrollant. Detta gör att man kan tillsätta spetskompetens enligt behov. Planchefen säkerställer en smidig process och sköter all formalia och kommunikation med myndigheter vilket visat sig effektivt.”
Mats Gustafsson:
– Vi äger processen men tar hjälp med produktionen för att spara tid och för att få rätt kompetens. Det är svårt att få rätt typ av kompetens för olika projekt, speciellt för en liten kommun. Nu kan vi välja och vraka bland kompetensen men ändå vara tydliga med att vi äger processen.
Låg personalomsättning i Gävle
Ulrica Olsson, verksamhetschef Plan och Bygg, Gävle kommun, konstaterar att en av framgångsfaktorerna för Gävle är – precis det motsatta jämfört med Trosa. Mycket personal inhouse (här underlättar det ju att Gävle är en så mycket större kommun).
– En av våra styrkor är den låga personalomsättningen, många har jobbat här i 10–15 år. Vi har många olika kompetenser hos oss, så vi kan hantera kulturmiljö, miljö- och naturfrågorna – alla sitter på samma enhet och kan jobba tillsammans.
– När det gäller plansidan så satsar vi mycket på tidiga skeden. När exploatörerna kommer säger vi: ”Skicka inte in en planansökan!”. Vi vill ha en tidig förfrågan så kan vi utreda det tillsammans med kompetenser inom de kommunala bolagen. Vi involverar många i arbete för att sedan kunna gå vidare med en fungerande ansökan till politikerna – vi tar på så sätt många av utmaningarna tidigt.
– En annan viktig del är tydliga mallar och rutiner, för att se till att handläggarna arbetar på samma sätt.
– När det gäller bygglovssidan tror jag att framgångsfaktorn är att vi har delat in handläggarna i mindre team och att de är specialiserade på olika ärenden eller kundgrupper. PBL är komplex och man kan inte vara proffs på allt – men man kan blir specialist på en del.
Lider av utredningssjuka
En av slutsatserna Bygg i tid gör är att det skiljer mycket mellan olika kommuner – och att ledtiderna generellt blir längre och längre. Både Mats Gustafsson och Ulrica Olsson menar att det finns ett slags utredningssjuka i processen.
Mats Gustafsson:
– Vi upplever att det finns en utredningssjuka, som gör att det tar längre tid än för några år sen. Det är inte rimligt att vissa utredningar måste göras i detaljplaneskedet. ”Rätt utredning i rätt tid”, brukar jag säga. I dagsläget är det väldigt mycket som ska utredas i detaljplaneskedet.
Ulrica Olsson:
– Antalet utredningar, inte minst från Länsstyrelsen, blir allt fler. I snitt är det sex utredningar per plan – det är bekymmersamt. Det är viktigt att ha kvalitet i planarbetet men man kan ställa sig frågan om alla behövs.
De fler och mer krävande utredningarna ser de båda som en stor anledning till att processerna har blivit längre.
Ulrica Olsson vill också lyfta frågan om plan- och bygglagen.
– PBL är extremt komplex, man har provat att förenkla den flera gånger, men varje gång man har försökt förenkla har den blivit ännu tuffare. Den behöver verkligen förenklas på riktigt.
Bostadspolitik.se:s expert Kent Persson kommenterar:
– De har olika förutsättningar, men har samsyn kring tre olika perspektiv. Den första är attityd och kultur, den andra långsiktighet i kombination med tidiga skeden – det går att vara långsiktig men samtidigt flexibel krinrg tidiga skeden. Och det sista är kompetens- och ledarskapsfrågan som är oerhört viktig och som de har löst på olika sätt. Trosa tar alltså in rätt kompetens för specifika projekt, vilket jag tror att de är ganska ensamma om att göra. Ledarskapet, inte minst det politiska, är oerhört viktigt
Kent Persson håller med Ulrica Olsson och Mats Gustafsson om önskemålen till rikspolitiken.
– De har helt rätt i att plan- och bygglagen har utretts flera gånger och den kommer alltid tillbaka och är med detaljerad och komplicerad än innan. Den behöver verkligen förenklas. Och det här med utredningarna är också ett problem, inte minst att de krävs i tidiga skeden.