Bostadssektorn är generellt missnöjd med regeringens budgetproposition. Här sammanfattar vi reaktionerna.
Som väntat kom inga okända bostadspolitiska nyheter i budgeten när den presenterades på onsdagsförmiddagen.
Obos välkomnar regeringens förslag vad gäller ett höjt tak för rotavdraget och stöd till kommunerna för att stimulera höjd planberedskap. Obos koncernchef Daniel Kjørberg Siraj menar dock att det krävs mycket mer här och nu.
– Vi är på väg mot den allvarligaste krisen på bostadsmarknaden sedan 1990-talet. I grunden har vi en finansieringskris för både bransch och hushåll. Ur det perspektivet är regeringens satsningar inte på långa vägar tillräckliga för att stimulera möjligheten till efterfrågan på bostäder, säger han
Samtidigt lyfter Obos ett förslag om statlig kreditgaranti.
– En statlig kreditgaranti är en slags försäkring som bankerna kan teckna när de lånar ut pengar till nybyggnation. Den träder i kraft när en byggaktör som lånat pengar inte kan fullfölja projekt. Det minskar bankens risk men ökar investeringsviljan från branschen för att våga bygga nya bostäder, säger Daniel Kjørberg Siraj.
Statliga kreditgarantier utreddes redan 2017, för att kunna bibehålla en byggtakt även under en lågkonjunktur. Obos anser att finansieringsmöjligheterna för bostadsbyggande måste stabiliseras för att bostadsmarknaden ska fungera även efter rådande konjunkturnedgång.
Hyresgästföreningen riktar stark kritik mot regeringens budget, som ”saknar krisinsikt” och där hyresgästerna är ”osynliga”, även om föreningen är positiv till den förlängda höjningen av bostadsbidraget.
– Vi är besvikna. För det första verkar ju regeringen glömt bort tre miljoner hyresgäster i årets budget. Mer pengar till det ägda boendet medan hyresgästerna får stå tillbaka. Vi ser inga åtgärder för att stärka upp hyresgästernas tuffa ekonomiska situation men heller inga åtgärder för att mildra den allvarliga bygg- och bostadskrisen vi befinner oss i. Jag tycker väljarna ska kunna förvänta sig en större krisinsikt i de svåra tider som råder.
Enligt Hyresgästföreningens prognos satsar regeringen i sitt budgetförslag 2 700 kronor per hyreshushåll, medan satsningarna på hushåll i villa eller bostadsrätt motsvarar över 20 000 kronor.
– Detta är inte bara djupt orättvist utan faktiskt en obegriplig prioritering, därför att resurserna inte går dit de behövs som mest. Hyresgästerna har en minst lika pressad ekonomisk situation som människor som äger sitt boende. Bostadsminister Andreas Carlson: var är rotavdraget till Sveriges hyresgäster? säger Marie Linder.
Hyresgästföreningens chefekonom Martin Hofverberg:
– Jag är djupt oroad över bostadssituationen, och byggkrisen är ett faktum. I år störtdyker byggandet och det ser ännu mörkare ut framåt. Bostadsbristen kommer att förvärras och den ekonomiska krisen kommer fördjupas när regeringen passivt ser på. Både vi hyresgäster och övrig bransch har länge efterfrågat stimulanser med verklig effekt på bostadsbyggandet, som förmånliga bygglån och investeringsstöd. Ett utökat rotavdrag ger inga nya byggkranar i skyn.
Byggmaterialhandlarna är positiva till det höjda rot-taket.
– Försäljning av byggmaterial under juli minskade med nästan 14 procent jämfört med samma månad förra året. På helårsbasis 2023 har användandet av rot minskat med 16 procent jämfört med förra året, så vi ser en kraftig inbromsning i hela byggsektorn. I ljuset av den inbromsning som sker i byggsektorn, är vi nöjda att Regeringen har hörsammat våra argument och valt att höja beloppsgränsen för rotavdraget till 75 000 kronor, säger Monica Björk, vd för Byggmaterialhandlarna.
Hon säger dock att Byggmaterialhandlarna fortsatt kommer att driva frågan om att rotavdraget skall återställas till 50 procent och att det också ska omvandlas till ett grönt rotavdrag.
Riksbyggen konstaterar besviket att budgeten inte innehöll några ytterligare reformer för bygg- och bostadssektorn än det som var känt på förhand.
– Bostadsbyggandet befinner sig i en djup kris och regeringen behöver göra större insatser för att rädda både bostadsbyggandet och arbetstillfällen. Ingenstans finns åtgärder som stimulerar byggandet av nya bostäder i flerbostadshus, säger Mårten Lilja, vice vd och affärsområdeschef bostad på Riksbyggen.
Riksbyggen anser att regeringen behöver fokusera på en politik som stödjer åtgärder som främjar långsiktig och hållbar utveckling i bostadssektorn.
– Det saknas åtgärder både för att öka den gröna omställningen och social hållbarheten i bostadssektorn. Planeringsstimulansen för omvandling av lokaler till bostäder är ett steg i rätt riktning. Men mer behövs. Riksbyggen efterlyser bland annat ett grönt stöd till bostadsrättsföreningar och ett startlån som underlättar för unga vuxna att kunna köpa en egen bostad, säger Johanna Bjurskog, hållbarhetchef på Riksbyggen.
Även Svensk Betong menar att budgeten lämnar mer att önska.
– Vi uppmanar regeringen Kristersson att överväga ytterligare strukturreformer för att öka byggtakten och därmed även möta det akuta bostadsbehovet som finns i Sverige, säger Malin Löfsjögård.
– Svensk Betong välkomnar regeringens utökade anslag inom utbildning och forskning för att möta kompetensbehovet som finns för att fortsätta möjliggöra klimatomställningen som just nu sker inom betongbranschen. Vi ser även positivt på att regeringen skjuter till resurser för att snabba på tillståndsprocesserna för miljöprövningar och att man väljer att höja rotavdraget. Men tyvärr lämnar budgeten ändå mer att önska, säger Malin Löfsjögård, vd för Svensk Betong.
– Tyvärr kommer ROT-satsningen inte vända den nedgång i bostadsbyggande som våra medlemmar upplever just nu. Med tanke på att en majoritet av svenska flerbostadshus byggs i betong innebär det låga bostadsbyggandet att flera av våra medlemsföretag drabbas hårt. Vi uppmanar därför regeringen Kristersson att överväga ytterligare strukturreformer för att öka byggtakten och därmed även möta det akuta bostadsbehovet som finns i Sverige.
Organisationen Jagvillhabostad.nu:s förbundsordförande Alexander Wilson van Deurs är djupt besviken.
– Jag är genuint förvånad över att regeringen låter bostadsbyggandet kollapsa så här. In i det sista trodde jag att någon form av stödåtgärd skulle komma, men mina farhågor fick besannas. Det är så ansvarslöst att jag blir mållös. Är inte regeringen orolig över alla företag som kommer att gå i konkurs och all kompetens som kommer lämna byggbranschen? Regeringen verkar tro att så fort räntorna sjunker lite igen så kommer allt bli bra, men det funkar inte så. Nu kommer vi få otaliga år med lågt bostadsbyggande och en växande bostadsbrist. Vilka kommer det att slå hårdast mot? Unga vuxna såklart, vars nya liv i egna bostäder i många fall kommer att behöva skjutas upp, säger han.