VECKANS AKTUELLT | Ny vägledning från parterna på hyresmarknaden ger hopp om bättre förhandlingar framöver – men det finns stora utmaningar och förhandlingarna kommer fortsatt att vara hårda. Modellen sätts redan på prov när Fastighetsägarna begär tolvprocentiga hyresökningar – men kostnadsökningarna är ännu större, menar vår expertkommentator Kent Persson som också är besviken på regeringens budgetåtgärder som inte alls räcker för att motverka bostadsbyggkrisen. Han ger också sin syn på problematiken kring markpriser, kompetensförsörjningen och turistkommunernas sviktande skatteintäkter.
Nicklas Tollesson programleder Veckans Aktuellt.
I veckan presenterade de tre parterna på hyresmarknaden – Fastighetsägarna, Sveriges Allmännytta och Hyresgästföreningen – en gemensam vägledning inför höstens hyresförhandlingar.
– Vi får hoppas att det går bättre den här gången, vi kan konstatera att trepartsöverenskommelsen inte användes i de föregående förhandlingarna, säger Kent Persson.
– En av svårigheterna är att det är tre centrala organisationer som nu är överens, men förhandlingarna sker på lokal nivå. Erfarenheten från förra gången var att det var ett stort glapp mellan de centrala och de lokala organiaationerna – det återstår att se om de nu kan täppa till det glappet.
– Och det behöver gå snabbt: Vägledningen kom sent och förhandlingarna drar igång nu.
Yrkar på tolvprocentiga hyreshöjningar
I tisdags presenterades de nya riktlinjerna och på torsdagen gick Fastighetsägarna i Stockholm och Göteborg ut med sina yrkanden inför höstens förhandlingar om 2024 års hyror. De yrkar på tolv procents höjning.
– Om man matar in siffrorna i modellen så är tolv procent något underskattat. Egentligen ligger behoven på mellan 14 och 17–18 procent beroende på vilka som äger och var i landet det handlar om. Man landar på tolv procent efter att ha bedömt vad som kan vara en rimlig hyreshöjning. Samtidigt är tolv procent ett historiskt högt yrkande – det kommer att bli hårda förhandlingar.
Budgetåtgärderna en stor besvikelse
I måndags kom finansminister Elisabeth Svantesson och bostadsminister Andreas Carlson med tre nyheter inför höstbudgeten: Taket för rotavdraget höjs till 75 000 kronor per person och år och man inför nya stimulanser kring ombyggnationer från lokaler till bostäder och till kommunerna för planering av nya småhusområden.
Kent Persson menar att åtgärderna i sig är bra men att de kommer inte att betyda mycket i kampen mot krisen inom bostadsbyggsektorn.
– Jag hade hoppats på mer.
– När det gäller ägt boende hade man behövt stärka efterfrågan, det har man inte gjort. Snarare tvärtom om man beaktar skattesidan; att man inte räknar upp brytpunkten för statlig skatt kan bli som en broms för hushåll som tänkt köpa.
– Att få fram detaljplaner för ägt boende är bra men stärker inte efterfrågan, det kommer inte resultera i några snabba ökningar av tillväxttakten när det gäller småhus.
– Rot – bra, men ger inga större effekter för att mota arbetslösheten. Rot träffar de mindre aktörerna, vilket i och för sig är bra; men de stora, de som bygger volymer med bostäder, träffas inte alls.
– Att ställa om till bostäder; bra reform men det stora problemet här är tillgänglighetsfrågan och den bedöms olika i olika kommuner och ofta ganska strikt, så det blir ofta dyra effekter. Det här är också en åtgärd med marginella effekter.
– Förutom åtgärder för att stärka efterfrågan hade det behövts någon form av konjunkturstöd. Och för att byggandet av det ägda boendet ska komma igång behövs fri hyressättning i nyproduktion.
Varselvågen fortsätter – svårt att få tillbaka arbetskraften
Moelven Byggmodul meddelade att man varslar 100 av bolagets 500 medarbetare om uppsägning, på grund av låg efterfrågan.
– Jag tror att vi kommer att få en besvärlig höst och vår, med fler konkurser. Samtidigt är det en stark arbetsmarknad. Många kommer att få nya jobb och jag är osäker på om de kommer att återvända. Vändningen kommer inte komma av sig själv, det krävs politiska reformer. Annars ligger vändningen flera år bort, och då har merparten hittat andra jobb som de trivs med.
Katastroflåga siffror för byggstarter framöver
SBAB tror nu på 20 000 nya bostadsbyggstarter 2024 och chefsekonom Robert Boije beskriver situationen som ”inget annat än en katastrof”.
– Jag delar hans analys. Kommer vi ligga på 20 000 bostäder per år ett antal år framåt innebär det ett enormt glapp mellan bostadsbehovet och det som verkligen byggs. Det innebär flera stora samhällsproblem: BNP påverkas negativt, tillväxtkommuner kommer inte kunna växa som planerat, i Norrland till exempel. Och enskilda hushåll hamnar i ett läge där man inte kan flytta, till studier, jobb eller kärlek. Omflyttningen stannar upp och det kan också innebära ökade spänningar i samhället, säger Kent Persson.
Intressant rapport från Sveriges Allmännytta
Sveriges Allmännytta släppte en rapport som visar att markpriserna har stigit mycket mer än byggkostnaderna – för hyresrätter har markpriserna stigit med 317 procent samtidigt som byggkostnaderna har stigit med 116 procent.
– Det är en mycket intressant och välgjord rapport från Sveriges Allmännytta, som bekräftar det vi haft på känn tidigare. Nu behöver SKR fundera på hur man ska ta det här vidare. Markpriserna är en av flera förklaringar till att det inte byggs något just nu. Kommunerna kan göra sitt för att tända ljuset i tunneln genom att sänka markpriserna. Det vore en bra signal, och hade visat att ”vi gör vad vi kan”.
Regeringen kommer knappast att hjälpa turistkommunerna
Linnea Arvidsson från Öckerö ö-råd tar i ett debattinlägg på Dagens Samhälle upp problemen med att skärgårds- och kustkommuner har en stor andel sommarboende som inte betalar någon skatt i de här kommunerna.
– Problembeskrivningen är korrekt. Befolkningen här åldras och fastigheterna säljs ofta som sommarboende. Det är en jättestor utmaning för de här kommunerna som måste upprätthålla sin samhällsservice.
– Jag tror inte på dubbelbeskattning. Lokala fastighetsskatter kan vara en väg. Ett annat sätt kan vara att använda det allmänna skatteutjämningssystemet som finns.
Men Kent Persson tror inte att det funderas så mycket över det här i regeringskansliet.
– Nej, de är för långt ifrån problematiken och de här kommunerna är för små för att klara av att påverka den allmänna debatten.