Träd och grönska viktigt för människors hälsa – bygg i den låga och mänskliga skalan igen

KRÖNIKA | Monica Andersson lyfter betydelsen av träd och grönska i våra bostadsområden. Hon ser därför positivt på bostadsminister Andreas Carlsons förslag om stöd för planering av småhus.

Att träd är viktiga ur klimatsynpunkt för att kyla ned höga temperaturer och ta hand om vatten vid skyfall har blivit alltmer välkänt. Men att träd också har en stor betydelse för människors fysiska och mentala hälsa borde bli mer uppmärksammat. Internationellt talar forskningen om den så kallade 3-30-300-regeln. Den innebär att man ska se 3 träd från sitt fönster, ha 30 procent träd i sin stadsdel och ha max 300 meter till ett grönområde. I en kartläggning av 200 tätorter som Boverket låtit göra är det bara 22 som når upp till en trädtäckning på 30 procent.

Kommunerna borde ha lärt av tidigare epoker med hög exploatering vilka långsiktiga problem som kan följa av en sådan politik

Den höga exploatering i byggandet vi sett den senaste tioårsperioden rimmar illa med det behov av träd och grönska i omgivningen som människan har. Kommunerna borde ha lärt av tidigare epoker med hög exploatering vilka långsiktiga problem som kan följa av en sådan politik. Höga hus med trånga gårdar och hårt nedbantade lägenheter har varit följden av en strävan att samla all bebyggelse i befintliga tätorter och invid stationer, på mark som ofta är förknippad med höga exploateringskostnader som överdäckningar och/eller pålningsarbeten.

Den politiken nådde också arbetarhushållen och hade stor betydelse för att lyfta arbetarfamiljerna ur fattigdomen

Därför är det glädjande att regeringen och bostadsminister Andreas Carlson presenterar en satsning på ekonomiska incitament till kommunerna att ta fram detaljplaner för småhus och marknära bostäder. Det stämmer väl överens med skriften Politik för ökat småhusbyggande som Trä- och möbelföretagen tog fram förra året. I den skriften lyfter de fram följande (sidan 13). Jag citerar: ”Erfarenheterna från den egnahemsrörelse som förknippas med Per-Albin Hansson och Socialdemokraterna, som manifestation av folkhemstanken och hushållens behov. Socialdemokraterna såg i egnahemmen en frigörelse från hyreshusen, som vuxit upp under 1800-talets industrialisering och inte sällan kännetecknades av dåliga sociala förhållanden. Egnahemsrörelsen var en folkrörelse med målet att ge arbetarklassen eget boende.”

Egnahemsrörelsen och trädgårdsstadstanken var en grön folkrörelse där stadsplaneringen utgick från trädplanterade gator, grönskande gårdar och möjligheter till odling för husbehov. Den politiken nådde också arbetarhushållen och hade stor betydelse för att lyfta arbetarfamiljerna ur fattigdomen.

Låga flerfamiljshus i skalan 2 till max 3 våningar fungerar bra ihop med småhus och ger en väl fungerande blandning av bostadstyper och upplåtelseformer

Vi har mycket att lära av den epoken i dagens stadsbyggande. Det vore en välgärning om kommunerna kunde tillhandahålla mark för trädgårdsstäder och egnahem i låg och trivsam skala med bostäder i max 2-3 våningar. Då kan byggkostnaderna hållas låga, särskilt om kommunerna avstår från att ta ut överpriser på marken. Låga flerfamiljshus i skalan 2 till max 3 våningar fungerar bra ihop med småhus och ger en väl fungerande blandning av bostadstyper och upplåtelseformer.

Monica Andersson
Fil dr. Statsvetare vid Stockholms Universitet. Forskar om politik och stadsbyggande.