Så här räknas räntefaktorn med i den nya trepartsöverenskommelsen.
Fastighetstidningen skriver om den nya överenskommelsen som parterna presenterade på tisdagen.
En faktor som blev större än parterna hade räknat med när den första överenskommelsen ingicks var räntorna, som ju har stigit väldigt mycket de senaste två åren.
Fastighetsbolagen har inte fått i närheten av kostnadstäckning för stigande hyror och Hyresgästföreningen menar att de boende inte ska stå för notan för att fastighetsbolagen valt att ha hög belåning.
Fastighetsägarnas chefsekonom Tomas Ernhagen säger till Fastighetstidningen:
– Det blev tokigt när en ränta som gick upp med hundra procent inte gav utslag. Nu har vi i alla fall enats om att räntefaktorn ska hanteras på samma sätt som modellens övriga kostnadsposter, det vill säga som kostnadens genomsnittliga procentuella utveckling under innevarande år samt de två närmast föregående åren. Eftersom vi utgår från så kallade riskfria räntor kommer det dock att leda till en underskattning av de räntekostnader som bostadsbolagen faktiskt möter, säger Tomas Ernhagen.
Fastighetstidningen skriver att den gemensamma utgångspunkten är en rätt komplex konstruktion med räntekorg där den ingående årens snittränta för fyra år läggs in, plus en räntemarginal på 1,38 procent, som är den genomsnittliga skillnaden mellan korgen och bostadsobligationer åren 2013–2022.
De nya rekommendationerna styr inte över hur de olika parametrarna (förvaltning och underhåll, taxor och avgifter, räntor, BNP per capita och inflation) ska viktas, och hyresförhandlingar är till syvende och sist en strid om vad som är rimlig avkastning för värdarna kontra rimlig hyreshöjning för hyresgästerna.