Regeringens budgetbesked om höjt ROT-tak och stimulanser för lokalkonvertering till bostäder för planering av småhusområden får både ris och ros. Läs branschens och politikens reaktioner här.
Fastighetsägarnas Anna Thureson konstaterar att det är bra med en stimulansbonus för omvandling av lokaler till bostäder, att det är ”ett viktigt steg för att utnyttja befintliga fastigheter bättre, men det krävs också ändringar av bland annat momsreglerna för att det ska resultera i fler bostäder.”
– Det är bra att regelverket ska bli mer flexibelt, för att underlätta för fastighetsägare att kunna ändra inriktning i en fastighet i takt med att behoven och efterfrågan förändras. Det är både hållbart och nödvändigt, säger Anna Thureson, näringspolitisk expert på Fastighetsägarna Sverige.
– Omvandling av kontor till bostäder sker på samma ekonomiska villkor som annat fastighetsföretagande, där en omvandling kan medföra större kostnader eller lägre intäkter. Enbart flexiblare regelverk kommer inte lösa bostadsbristen varken på kort eller lång sikt.
– Efterfrågan på moderna kontor är fortsatt stark. Utöver bestämmelserna i detaljplaner finns det många andra regler som påverkar möjligheterna att omvandla lokaler till bostäder, bland annat momsregler, säger Anna Thureson.
Byggföretagen ger både ris och ros till ROT-åtgärden.
– Det är bra att RUT- och ROT-avdraget separeras från varandra och att beloppsgränsen höjs till 75 000 per år. Men man måste ha missat att ändra från 30 till 50 procent av arbetskostnaden. Utan den förändringen får reformen en begränsad effekt, säger Byggföretagens vd Catharina Elmsäter-Svärd.
– Det är viktigt att även åtgärder som utförs under början av året omfattas av beloppsjusteringen, annars kommer många att avvakta. Då förvärras situationen under ett antal månader och fler riskerar att förlora jobbet vilket ju är det man vill motverka, säger Byggföretagens vd Catharina Elmsäter-Svärd.
Sveriges Allmännytta menar att ROT-förslaget ökar den ekonomiska obalansen till det ägda boendets fördel.
– Det är bra att regeringen vill främja sysselsättningen i byggsektorn. Men förslaget att höja ROT-stödet till 75 000 kronor per person gäller endast det ägda boendet, vilket ökar den ekonomiska obalansen mellan upplåtelseformerna. Det är anmärkningsvärt att regeringen bortser från att det finns stora renoveringsbehov också i hyreshus. Vi saknar ett renoveringsstöd till det hyrda boendet, vilket ytterligare skulle främja sysselsättningen, säger Jörgen Mark-Nielsen, samhällspolitisk chef Sveriges Allmännytta.
– Det är positivt att regeringen vill stimulera omvandling av lokaler till bostäder, men att ta fram eller ändra detaljplaner tar lång tid så effekten kommer först om några år.
Riksbyggen ser positivt på förslaget om planeringsstimulans för omvandling av lokaler till bostäder. Samtidigt bedömer Riksbyggen att åtgärderna är otillräckliga för att få någon påtaglig effekt.
– När de kallar till presskonferens räknade vi med större nyheter. Vi välkomnar stimuleringen av ombyggnader men det vi saknar är en politik för stöd för renovering av befintligt bestånd av flerbostadshus med såväl hyresrätter som bostadsrätter. Ett sådan politik bör styra stödet mot åtgärder som främjar långsiktig och hållbar utveckling i bostadssektorn. Ett sådant förslag har Riksbyggen tagit fram och kallar Grönt stöd, säger Mårten Lilja, vice vd och affärsområdeschef bostad på Riksbyggen.
Trä- och Möbelföretagen, TMF, ser regeringens besked som att organisationen har fått genomslag.
– Det är oerhört glädjande att regeringen hörsammat TMF:s ihärdiga påverkansarbete för att få på plats ett främjande av bostadsbyggande med fokus på småhus, säger David Johnsson, vd på Trä- och Möbelföretagen, TMF, som senast i förra veckan tillsammans med Byggföretagen lyfte behovet i en debattartikel i Dagens Industri.
Om ROT-takets höjning säger David Johnsson, vd på TMF:
– Det här är även positivt för byggmaterialleverantörerna och i sin tur positiva besked för klimatet, här finns energieffektivisering att göra som bland annat gynnar golv-, dörr och fönstertillverkare, fortsätter David Johnsson.
TMF:s bostadspolitiske talesperson Gustaf Edgren är också nöjd och vädrar morgonluft inför framtiden.
– Det gläder mig att regeringen tagit till sig av TMF:s konkreta förslag för att få till en ökad villa och radhusbebyggelse. Vi ser gärna att regeringen också kompletterar detta med att ge Boverket i uppdrag att ta fram vägledningar som på lång sikt säkerställer ett ökat småhusbyggande och hur till exempel en ny egnahemsrörelse kan utformas säger Gustaf Edgren.
Även Byggmaterialhandlarna välkomnar det höjda ROT-taket:
– Det är positivt att Regeringen har lyssnat på oss och övriga aktörer inom Byggsektorn. Vi har under flera år drivit frågan om att beloppsgränsen måste höjas, så detta är ett glädjande besked för branschen. Det innebär förhoppningsvis att den skarpa nedgång vi nu ser mattas av något, säger Byggmaterialhandlarnas vd Monica Björk.
– Byggmaterialhandlarna kommer fortsätta att driva frågan om att ROT-avdraget skall återställas till 50 procent och att det också ska omvandlas till ett grönt-rotavdrag för att påskynda omställning till mer energieffektiva bostäder med mindre klimatpåverkan. Den frågan kommer vi fortsätta lyfta med kraft i våra kommande politiska dialoger, avslutar Monica Björk
Stockholms bostadsborgarråd Clara Lindblom är däremot starkt kritisk.
– De här åtgärderna är skrattretande. Vad Sveriges kommuner verkligen behöver är förutsättningar för att bygga billigare bostäder åt vanligt folk. Krisen i byggbranschen beror på ett kraftigt fall i efterfrågan på nya bostadsrätter och att aktörer som bygger hyresrätter inte får ihop kalkylen. Inget av regeringens förslag adresserar de problemen, säger Clara Lindblom.
– Vi har två riktigt stora problem, det ena är de stigande räntekostnaderna som pressar hushållens ekonomi något fruktansvärt. Det andra är bristen på hyresrätter med hyror som vanligt folk har råd med. Det är obegripligt att regeringen är så passiv kring de mest brännande frågorna, säger Clara Lindblom.
Byggnads kallar nyheten en besvikelse och kräver att fler satsningar görs för att motverka bostadskrisen.
– Byggbranschen är på väg in i en riktigt vargavinter, då vill regeringen ge oss kortbyxor och flipflops. Det behövs rejäla satsningar som faktiskt gör skillnad här och nu. En stimulans på 20 miljoner fördelat på Sveriges 290 kommuner är ju ingenting. 70 000 kronor per kommun för att omvandla lokaler till bostäder. Vad är det tänkt att åstadkomma, säger Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnads.
Regeringen största satsning var en ökning av ROT-avdraget från 50 000 till 75 000 kronor per år. En åtgärd som beräknas kosta 1 miljard.
– Ett ökat ROT-avdrag kommer inte hjälpa branschen att övervintra, våra medlemmar ska fortsätta bygga Sverige. Då behövs stimulanser för att få upp antalet byggstarter, men av det såg vi tyvärr ingenting idag. Det är under all kritik!
Hyresgästföreningens Marie Linder säger till Altinget:
– Man höjer stödet till det ägda boendet, men det är noll kronor till landets tre miljoner hyresgäster. För mig är det helt obegripligt att enbart den som bor i ägt boende får stöd för att renovera sin bostad medan vi som bor i hyresrätt får betala det helt själva.
Hyresgästföreningen vill återinföra investeringsstödet, och även ett kraftigt renoveringsstöd.
– Vill man göra en ordentlig arbetsmarknadssatsning, då finns det över 200 000 lägenheter i miljonprogrammen som behöver renoveras.
Villaägarna ser beskeden om ROT-avdrag och stimulanserna för ökat småhusplanerande som en ”dubbelseger”.
– Småhusägarna brottas just nu med höga kostnader. Räntan höjs och matpriserna ökar. Ovanpå det stundar åter en vinter med höga elpriser. Bor man i ett äldre hus kan det vara kostsamt att energieffektivisera. Väggar och tak kan behöva tilläggsisoleras, fönster bytas och fläktsystem uppgraderas. Ett höjt ROT-avdrag kan underlätta liknande renoveringar, i en tid då övriga kostnader gräver djupa hål i plånboken, säger Håkan Larsson, chefekonom på Villaägarna.
– Sju av tio vill bo i småhus med egen trädgård. Ändå har politikerna prioriterat byggande av flerbostadshus. En anledning är att den kortsiktiga vinsten för en kommun är större när de planerar för flerbostadshus. Detaljplanerad mark för småhus är en förutsättning för att småhus ska byggas och planeringsstimulansen kommer att ge kommunerna bättre förutsättningar att planera för sådant som faktiskt efterfrågas – det vill säga hus med trädgårdar. Detta är därför en mycket välkommen satsning.