Tillväxten blir syrefattig under 2023 och 2024, men global ekonomi landar ändå relativt mjukt när bland andra USA undviker recession. Inflationen är på väg ned och den viktiga frågan för centralbankerna är inte längre hur många räntehöjningar som återstår utan när de första sänkningarna kommer. De ekonomiska utsikterna präglas och tyngs dock även framöver av geopolitisk oro, extremväder, ökade handelshinder och en uppblossande subventionstävling mellan USA och Europa. Utsikterna för Kina har därtill försämrats. I Sverige leder svaga hushåll och ett djupt fall i bostadsbyggandet till att BNP faller med 1,2 procent i år följt av i stort sett nolltillväxt 2024. Riksbanken pressas av den svaga kronan, men fallande inflation talar för att räntehöjningen i september blir den sista.
– Vi ser förhållandevis goda chanser att undvika en ekonomisk hårdlandning. Samtidigt får vi inte glömma att vi lever i unika ekonomiska tider och vi kan inte utesluta att t ex de senaste 18 månadernas rekordsnabba räntehöjningar kan göra större negativa avtryck i världsekonomin än vi hittills sett, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.
Inflationen når målet med endast måttligt högre arbetslöshet
Snabba räntehöjningar har tillsammans med en normalisering av ekonomins utbudssida fått effekt på inflationen. Svagare konjunktur och hushållsinkomster, fortsatt åtstramande räntenivåer och baseffekter när fjolårets stora prisökningar på livsmedel och energi faller ur inflationsmåtten, talar för att inflationen fortsätter ner under hösten och nästa år. Nedgången för kärninflationen, exklusive livsmedel och energi, blir mer utdragen, men även denna är tillbaka på målet i slutet av prognosperioden.
– Inflationsnedgången vi ser nu är mycket välkommen men den viktiga frågan är om vi går hela vägen i mål eller om det kommer att krävas en kraftigare lågkonjunktur för att klara även den sista och kanske ”jobbigaste milen”. Vår slutsats är att det bör räcka med en relativt mild uppgång i arbetslösheten för att lönetrycket ska växla ner och hamna i linje med inflationsmålen, säger SEB:s prognoschef Daniel Bergvall.
Fed först ut med räntesänkningar under 2024
Även om vissa centralbanker kan ha någon eller några höjningar kvar, har fokus skiftat till tidpunkten för när räntan börjar sänkas igen. Fed går först och inleder sänkningar i maj nästa år, tror SEB, något senare än tidigare förväntat, följt av ECB vid halvårsskiftet 2024.
Sverige: Fortsatt nedgång men minskade risker
Den svenska konjunkturbilden har spretat under våren men ett svagt andra kvartal och förnyad nedgång i företagsförtroendet gör att de dystra utsikterna från Nordic Outlook i maj står sig. SEB räknar med att BNP faller med 1,2 procent i år och växer marginellt med 0,1 procent 2024. 2025 växlar tillväxten upp till 2,5 procent, en bit över den historiska trenden. Industrin får visst stöd av den svaga kronan, men detta kommer inte att räcka för att undvika en nedgång om konjunkturen viker i omvärlden, speciellt i viktiga exportländer.
– Det svaga sentimentet i tysk industri oroar. Tyskland är den största mottagaren av svensk varuexport och en djupare tysk nedgång skulle få stora effekter på Sverige, säger Daniel Bergvall.
Tvärnit för det svenska bostadsbyggandet
Utsikterna för investeringarna domineras av ett kraftigt fall för bostadsinvesteringarna, som ser ut att bli ännu större än SEB räknade med i maj. Bostadsbyggandet väntas nästan halveras fram till fjärde kvartalet nästa år. Bostadspriserna har stabiliserats under året men vi tror att priserna vänder ned igen under hösten. Hittills har priserna fallit med 10-12 procent och SEB räknar med att den totala nedgången från topp till botten kan bli cirka 15-20 procent innan vi ser en mer varaktig vändning.
En sista höjning från Riksbanken i september
Kärninflationen har varit aningen högre än Riksbankens prognos och SEB ser en hög sannolikhet för att räntan höjs i september, i linje med räntebanan från i juni. Detta blir den sista höjningen, tror banken. Att Fed och ECB har höjt klart gör det lättare för Riksbanken att ligga still. När kärninflationen närmar sig målet i mitten av nästa år sänker Riksbanken räntan och i slutet av 2025 ligger styrräntan på 2,5 procent.
– Den svaga kronan är en uppåtrisk för styrräntan givet att flera i ledamöter i direktionen sagt att en ytterligare försvagning skulle kunna leda till fler höjningar. Men om ytterligare åtstramning behövs tror vi att direktionen föredrar att öka obligationsförsäljningarna i stället, säger Jens Magnusson.
En låg statsskuld gör att Sverige har utrymme för en expansiv finanspolitik, men signalerna från regeringen är att politiken ska förbli restriktiv för att inte motverka nedgången i inflationen. I linje med regeringens utspel i Harpsund räknar SEB med ungefär 40 miljarder kronor i nya åtgärder i nästa års statsbudget som presenteras om några veckor, ett belopp som stiger till ca 80 miljarder kronor 2025. Offentligt sparande ser i år ut att hamna nära noll. Svagare konjunktur och finanspolitisk stimulans gör att offentlig sektor visar underskott på knappt 2 procent av BNP 2024 och knappt en procent 2025.
– Det är inga problematiska nivåer givet de starka statsfinanser vi har, säger Jens Magnusson.