SBAB:s chefsekonom Robert Boije menar att mycket talar för att tjänsteföretag höjer sina priser mer än vad som är kostnadsmässigt motiverat. Detta bidrar till en onödigt hög inflation, skriver Boije på DI Debatt.
SCB:s nya inflationssiffror visade att tjänsteinflationen låg på hela 9,3 procent i juli när bostadstjänster exkluderats. Boije är inne på att sektorer som hotell- och restaurang, som hade det tufft under pandemin är ”ursäktade” större kostnadsökningar nu, men andra sektorer höjer priserna mer än vad som är motiverat, utifrån höjda kostnader.
Boije skriver:
”Det finns nämligen rätt mycket som talar för att många tjänsteföretag, efter att KI:s studie gjordes, har försökt höja sina priser med hänvisning till den allmänna inflationen utan att det är kostnadsmässigt motiverat. Det är åtminstone det intryck jag får när jag pratar med inköpsansvariga både internt på SBAB och externt. Dessa vittnar om att det är mer regel än undantag att den allmänna inflationen används som uppskrivningsfaktor för nya priser när rådande avtal löper ut, snarare än en transparent uppräkning baserad på den faktiska kostnadsökningen.”
”Med det sagt, finns det mycket som vi gemensamt kan hjälpa till med för att få ned inflationen för både vårt eget och samhällets bästa. Hushåll som har valmöjligheter (alla i landet har inte det beroende på var man bor) kan bidra till minskad inflation genom att premiera inköp hos aktörer som håller nere priserna (på liknande sätt som sparare kan premiera de finansinstitut som har rimliga inlåningsräntor). Inköpare på företag kan försöka stävja prispåslag på tjänster som inte är kostnadsmässigt motiverade och inte bara slentrianmässigt gå med på detta för att sedan själva använda det för att höja priserna i nästa led. Sådana ageranden kan förstås inte ensamt lösa hela den aktuella inflationsproblematiken, men bidra till viss del. Det skulle också minska pressen på Riksbanken att behöva höja räntan ännu mer, till gagn för inte minst alla bolånetagare.”