KRÖNIKA | Byggherredrivna detaljplaner kan vara ett sätt att skynda på den ytterst viktiga frågan om hur planprocesserna kan skyndas på. Samtidigt saknas standarder. I de kommuner där det fungerar väl har var och en på sitt håll uppfunnit hjulet, skriver Christina Heikel som gärna ser att regeringen och/eller Boverket driver på.
Snabbare detaljplaneprocesser är den viktigaste frågan, svarar etthundra procent av publiken. Vi befinner oss på Fastighetsmarknadsdagen i Borås. Vi kunde ha befunnit oss i vilken av Sveriges kommuner som helst. Mest aktualiserad är frågan om hur detaljplaner kan bli effektivare i våra tillväxtregioner. Dessutom vara mindre sårbara för konjunktursvängningar.
För att kommuner ska se potentialen i samskapande detaljplaner och myndighetsutövningen fungera smidigare, föreslår de ett standardiserat arbetssätt för det vi ofta kallar byggherredrivna planprocesser: BUS, Bransch Under Samverkan
Studenter vid Chalmers Tekniska Högskola genomförde våren 2023 En fallstudie om landet lagoms detaljplaneprocess med förslag till effektivisering: Reducera Brus med BUS. Att låta den privata sidan i större utsträckning involveras i planprocessen är en förändring som kan öka effektiviteten, konstaterar Malin Andersson och Lisa Palmqvist vid Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. De hänvisar till SOU 2019:9 om möjligheten till privat initiativrätt, som konstaterar att det saknas en generell definition och standardprocess. För att kommuner ska se potentialen i samskapande detaljplaner och myndighetsutövningen fungera smidigare, föreslår de ett standardiserat arbetssätt för det vi ofta kallar byggherredrivna planprocesser: BUS, Bransch Under Samverkan.
De har vågat, testat och lyckats. Var och en på sitt håll har uppfunnit hjulet
Trots att det idag saknas en standard, har de kommuner som ingår i studien funnit slående lika egenhändigt standardiserade processer för privat delaktighet som fungerar. De har vågat, testat och lyckats. Var och en på sitt håll har uppfunnit hjulet. Initierat av individer med politiskt mod och positiva förväntningar på det privata näringslivet.
Mölndal och Härryda tillhör dem som med framgång samskapar detaljplaner. Mariestad står i startgroparna. I Borås är trots allt dörren stängd.
Grunden bygger på förtroende för varandras roller och att från tidigt skede skapa något ömsesidigt bra
I vilken grad man ser näringslivet som en värdefull samarbetspart i kommunens utveckling, är helt avgörande för om privata initiativ släpps fram. Om det finns fördelar med att privata är med och driver planer är en laddad tolkningsfråga. När detaljplaner drivs tillsammans får kommunen en mer granskande än drivande roll. Grunden bygger på förtroende för varandras roller och att från tidigt skede skapa något ömsesidigt bra. Ett initiativ från marknaden signalerar att det finns en efterfrågan och större förutsättningar för såväl genomförande som att takta konjunkturer rätt för att hålla en högre takt över tid.
Studien identifierar några framgångsfaktorer i arbetet med byggherredrivna planprocesser. Välfungerande organisationer med hög kompetens och kontinuitet, politiker som vågar se de långsiktiga strategiska frågorna och en tydlighet kring vad kommunen vill.
Kompetens, ekonomisk förmåga och erfarenhet hos byggaktören värderas av givna skäl högt av kommuner. Myndigheter kan vara skeptiska till direktkontakter med den privata sidan och förvänta sig att allt ska gå via kommunen. Problem som en standardiserad process kan överbrygga.
Plankapaciteten är dessutom ofta ansträngd vilket optimistiskt sett ställer krav på just effektivitet och att man nyttjar varandras resurser såväl som kompetenser klokt mellan planintressent och kommun
Varför tar detaljplaner generellt allt längre tid? Utredningskraven har ökat i takt med att hållbarhetskraven gjort detsamma, konstaterar studien om än att problembeskrivningen kan ha fler svar. Kommuner är sällan omedvetna om att tid är pengar eller att multipla utredningar kostar. Möjligtvis finns en generell politisk oförståelse kring att notan för senfärdighet och överutredningar hamnar hos bostadskonsumenten, i detaljplaner som rör just bostäder. Plankapaciteten är dessutom ofta ansträngd vilket optimistiskt sett ställer krav på just effektivitet och att man nyttjar varandras resurser såväl som kompetenser klokt mellan planintressent och kommun.
Byggherredrivna detaljplaner har idag en tvetydig definition och innebörd, vilket gör processen svårare att anamma och skapar ett visst brus för involverade parter. Ett minskat brus med BUS kan vara en väg framåt. Kan det vara ett initiativ för regeringen att ta och Boverket att ta fram?
Christina Heikel
Extern handledare och Stadsutvecklingsansvarig vid Västsvenska Handelskammaren