BOPOLPODDEN | Finansmarknadsminister Niklas Wykman intervjuades på Bostadspolitik.se:s scen i Almedalen av Anna Bellman – om det ”brutna vallöftet” om amorteringskrav, om synen på utmaningarna i samband med det gröna industriskiftet och om förhållandet mellan regeringen och Riksbanken/Finansinspektionen. Lennart Weiss kommenterar.
Niklas Wykman om det nuvarande finansiella läget:
– Vi har ett unikt läge med hög inflation och låg tillväxt. Finanspolitiken kan skapa problem för penningpolitiken med en för expansiv politik och då leder det till varaktigt högre kostnader och större problem.
– Det är som att gå på en tunn lina över ett djupt stup, det vill till att man är varsam och gör rätt steg för steg. Det är ett tufft läge, ett mardrömsläge som man inte vill vara i, men vi är där på grund av den politik som förts och utvecklingen i omvärlden, det är det vi har att hantera.
I valrörelsen lovade Moderaterna lättnader i amorteringskraven. Nyligen sa Niklas Wykman i en intervju att han inte ser det här som ett brutet vallöfte eftersom man har genomfört ”intentionen” bakom vallöftet. Ett uttalande han står fast vid.
– Absolut, annars hade jag inte sagt det.
”I så fall kan man resonera i termer av ett brutet löfte. Men…”
Han resonerar vidare:
– Om man ser amorteringskraven som en bostadspolitisk åtgärd eller en byggåtgärd, då kan man resonera i termer av ett brutet löfte. Men: Vi var på väg in i en besvärlig tid för hushållen och intentionen var att stötta hushållen. Det har vi gjort genom höjda bostadsbidrag, elsubventioner och annat.
– När det gäller amorteringsreglerna så har vi tillsatt en utredning som ska titta på hur det ska fungera långsiktigt.
Generellt är Niklas Wykman väldigt försiktig när det kommer till åtgärder som på något sätt kan driva inflation:– Om vi tittar på politikens uppgift i stort: Stimulanspolitiken har kommit till vägs ände, nollräntor och stimulanser kan inte bestå för evigt. Om vi möter det nuvarande läget med mer stimulanser kommer det att bestå under en längre tid. Då håller inflationen och de högre finansieringskostnaderna i sig längre – man behöver lite grann lida sig igenom det här läget. Om den höga inflationen består är det varaktigt sämre för hushållen, företagen och bostadsbyggandet.
Bostadspolitik.se:s Lennart Weiss kommenterar:
– Det var kul att han ställde upp, jag gillar Niklas Wykman i grunden, han är en begåvad ung man som nog har en lång och spännande karriär som statsråd framför sig.
– Men: Han körde han som väntat regeringens talespunkter om återhållsamhet för att inte spä på inflationen. Regeringen är inte konsekvent i detta: De enorma elstöden hade verklig effekt på inflationen, de åtgärder som det har pratats om som krisstöd till bostadsbyggandet har inte alls de effekterna.
– Konjunkturinstitutet har analyserat åtgärder och inflationseffekter. Tidigare trodde man på 33 000 påbörjade bostäder i år, nu är siffran nere på 20 000. Fallet innebär en effekt på BNP på en procent. Åtgärder motsvarande ett produktionsstöd i nivå med byggmomsen och att ta bort amorteringskraven ger, enligt KI, en positiv BNP-effekt på en procent, men en inflationseffekt på bara 0,2 procent.
– Regeringen har inte gjort en ordentlig analys av vad det betyder när bostadsbyggbranschen kraschar. Jag är inte förvånad, men besviken över att Wykman inte levererar en mer genomarbetad analys.
– Regeringen förhåller sig heller inte till bostadsbyggandets kärnproblem, nämligen de stora finansiella kostnaderna. De senaste 30 åren har bostadsbyggandet drivits av hushållens efterfrågan, förutsättningen har varit att hushåll, fastighetsbolag och bankerna har försett sektorn med kapital. Om regeringen nu köper Riksbankens och Finansinspektionens retorik kring att hushållens skuldsättning är ett problem – vem ska då finansiera?
– Det vore klädsamt om regeringen och Wykman kunde förhålla sig till den här problematiken.
Angående det brutna vallöftet som Wykman menar att man hållit med hänvisning till löftets intentioner, säger Weiss:
– Det försvagar politiken och regeringens löftesbrott är ett stort problem för dem. Regeringen har trovärdighetsproblem, det är därför Magdalena Anderssons opinionssiffror stiger.