Så här kan ett snabbspår till mer ägda bostäder i utsatta områden se ut

 

DEBATT | Bostadspolitiken behöver bana vägen för en snabb ökning av ägda lägenheter i utsatta områden, skriver Stefan Fölster, Ulf Nyqvist, Lena Eriksson Åshuvud och Henrik Friman.

Sverige kommer inte lyckas att bryta gängbildning om inte utsatta bostadsområden blir mer blandade. Så länge de flesta som får det bättre ekonomiskt flyttar därifrån så växer barn i dessa områden upp i en toxisk miljö som kraftigt ökar risken att de själva dras in i gäng. Ett effektivt verktyg som ger utsatta områden lyftkraft är att hjälpa dem som vill att kunna äga sin bostad. För det finns en modell som med framgång har prövats men som bör få chans att spridas så snabbt det går.

Men utredningen skall vara klar först i slutet av 2024. Till det kommer sannolikt en lång remisstid och ett möjligt lagförslag under 2026

Bostadsministern Andreas Carlson har visserligen nyligen initierat en utredning kring hur man kan skapa mer ägande i bostadsområden som domineras av hyresrätter. En särskild utredare ska överväga en utvidgning av systemet med ägar­lägen­heter och införandet av en lag­reglerad modell för hyrköp av bostäder. Men utredningen skall vara klar först i slutet av 2024. Till det kommer sannolikt en lång remisstid och ett möjligt lagförslag under 2026.

Lyft av utsatta områden kan inte vänta längre. Därför föreslår vi här ett snabbspår

Reformering av ägarlägenhetsmodellen kanske kräver sin tid. Men lyft av utsatta områden kan inte vänta längre. Därför föreslår vi här ett snabbspår.

I många områden är bostadsrättsomvandlingar idag i princip omöjliga att genomföra eftersom två tredjedelar av de boende måste godkänna det och många inte har råd. Därför tvingas människor med ordnad ekonomi mer eller mindre att flytta för att uppfylla sina bostadsdrömmar. Områdena dräneras på de människor som ofta står för stabilitet och lokalt engagemang i föreningsliv, skola och samhället i stort.  En ovanligt robust forskningslitteratur visar nu att framför allt yngre barn som växer upp i utsatta boendemiljöer får väsentligt sämre förutsättningar att bli självförsörjande som vuxna. Kalkyler baserade på forskningen tyder på att ett yngre barn, som med olika insatser kan hjälpas att växa upp i en normal omgivning i stället för i en utsatt miljö, kan spara kommun och stat mångmiljonbelopp.

Det bor över 600 000 människor i dessa områden i slitna lägenheter, trångboddhet och otrygghet och med en ökad fattigdom som slår mot köpkraften och ytterst servicen i dessa områden

Ändå har Sverige låtit generation efter generation av barn fortsätta att växa upp i utsatta områden där uppväxtmiljön snabbt försämras. Det bor över 600 000 människor i dessa områden i slitna lägenheter, trångboddhet och otrygghet och med en ökad fattigdom som slår mot köpkraften och ytterst servicen i dessa områden. Men utvecklingen kan vändas snabbare än många tror.

Om alla hyresgäster i våra miljonprogramsområden skulle erbjudas en liknande chans, skulle många utsatta områden inom några år få en helt annan karaktär

Sedan snart tio år tillbaka finns ett system med delägarboende i Botkyrka kommun där hyresgäster getts möjligheter att köpa sina lägenheter inom ramen för Andelsägarmetoden. Det är en modell som fungerar och som inte kräver några långa utredningar för att få igång. Där har tillräckligt många stannat kvar och satsat på sitt boende i stället för att flytta. De som flyttar och säljer sin andel ersätts av människor med en minst lika stark ekonomi. Om alla hyresgäster i våra miljonprogramsområden skulle erbjudas en liknande chans, skulle många utsatta områden inom några år få en helt annan karaktär.

Att erbjuda de boende en möjlighet att förvärva en andel i fastigheten och bli delägare tillsammans med ett etablerat fastighetsbolag skapar ett incitament att vårda sitt boende, att se över sina ekonomiska möjligheter att investera i sitt boende och en möjlighet att bo kvar i sitt område

Modellen erbjuder också möjligheten till ett hyrköp för dem som vill, där boende kan spara till en insats samtidigt som de vet vad priset blir när de köper lägenheten. De hyresgäster som väljer att bli kvar som hyresgäster har kvar sin professionella och kompetenta fastighetsägare. De intäkter bostadsföretagen får in genom försäljningen av andelar, tillsammans med att delägarna tar ansvar för sitt inre underhåll, skapar möjligheter för fastighetsbolagen att renovera sina fastigheter utan kraftiga hyreshöjningar och även bygga fler bostäder.

Vid sidan av regeringens långsiktiga utredning bör därför ett snabbspår inrättas för ägande i utsatta områden med denna och andra existerande hyrköpsmodeller

Att erbjuda de boende en möjlighet att förvärva en andel i fastigheten och bli delägare tillsammans med ett etablerat fastighetsbolag skapar ett incitament att vårda sitt boende, att se över sina ekonomiska möjligheter att investera i sitt boende och en möjlighet att bo kvar i sitt område.
I över 100 år finns samägande av fastigheter reglerat i svensk lagstiftning. Med avtal som är helt anpassade för denna typ av områden och deras förutsättningar skapas också trygga förhållanden mellan delägarna utan att försämra för dem som väljer att vara kvar som hyresgäster.

Vid sidan av regeringens långsiktiga utredning bör därför ett snabbspår inrättas för ägande i utsatta områden med denna och andra existerande hyrköpsmodeller. Det kommunerna och staten kan göra konkret är:

# Se över ägardirektiven för de kommunala fastighetsbolagen så att det blir dessa bolags ansvar att jobba för en större blandning – antingen genom att bjuda in de boende att deläga/ hyrköpa de fastigheter de nu är hyresgäster i eller att sälja fastigheter till en aktör som gör detta åt kommunen.

# Ändra skattelagstiftningen så att alla typer av ägt boende har samma regler vad gäller skatt på reavinster, uppskovsrätt med mera.

# Inför en lagstiftning motsvarande den som idag finns i Jordabalken och Bostadsrättslagen som möjliggör pantsättning av ägda lägenheter som inte omfattas av dessa två.

# Ta bort de begränsningar som idag finns avseende vilka former av nybyggnationer som Boverket kan ge garantier till.

Med liknande spelregler för alla typer av ägda boenden kan vi få möjlighet till en snabbare förändring i upplåtelseformer, och därmed social mix, i de utsatta områdena genom att använda modeller som redan finns idag.

Stefan Fölster, Nationalekonom och författare till boken ”Den inkluderande staden”.
Ulf Nyqvist, Fastighetsutvecklare med lång erfarenhet från arbete i utsatta områden. Delägare i GodBo management AB och Andelsägarbolaget M2 AB.
Lena Eriksson Åshuvud, Samhällsentreprenör och impact investerare. Delägare i GodBo management AB.
Henrik Friman, Entreprenör med fokus på hållbar affärsutveckling. Delägare i GodBo management AB och Andelsägarbolaget M2 AB.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.