Lågkonjunktur vs lågkonjunktur

KRÖNIKA | I dagens lågkonjunktur tycks vi inte resonera som på 90-talet, konstaterar arkitekten Kajsa Crona, som även resonerar kring om det är totalentreprenaderna som gör det svenska byggandet så dyrt.

1995 är det lågkonjunktur i Sverige. På Älvstranden i Göteborg byggs ett litet punkthus av byggherren Eriksbergs Förvaltnings AB. Huset är en bostadsrättsförening som består av tio lägenheter, fem stora och fem små. Huset uppmärksammas i tidningen Arkitektur där arkitekterna Bibbi Olsson och Pietro Raffone berättar om projektet. De konstaterar att just för att det rådde en svag bostadsmarknad kom diskussionerna om bostadskvaliteter igång i ett tidigt stadium. Det lilla punkthuset byggdes med hållbara material, stor omsorg om detaljutförandet och ett starkt koncept för fasad och planlösningar. De stora lägenheterna är 160 kvadratmeter medan de små är 95 och 55 kvadratmeter.

Vi ansåg alltså under lågkonjunkturen på 90-talet att vi måste bygga stora lägenheter med riktigt hög kvalitet för att få objekten sålda

Vi ansåg alltså under lågkonjunkturen på 90-talet att vi måste bygga stora lägenheter med riktigt hög kvalitet för att få objekten sålda. Kanske gäller det omvända när det råder högkonjunktur? Det vill säga att bostadskvaliteten spelar mindre roll när nästintill vad som helst ändå går att sälja.

Men det finns ytterligare två intressanta aspekter i byggandet av det lilla punkthuset. Dels menar arkitekterna att den höga kvaliteten på bostadshuset var ett resultat av det fina samarbetet mellan byggherre och arkitekt. Det är ett konstaterande som fortsatt är aktuellt och som jag ofta hör bland arkitektkollegor runt om i landet. Grunden till riktigt bra byggnation med hög nivå på utförande och design är ett bra och nära samarbete mellan byggherre och arkitekt, och de arkitekter vars byggherrar brinner för sitt projekt är oftast lyriska. Dels är bostadshusets entreprenadform generalentreprenad, alltså utförandeentreprenad. Det betyder att byggherren och arkitekten hade full kontroll över vad de ville ha när de handlade upp entreprenör.

1995 års resonemang verkar inte gälla 2023

Vi står nu i en ny lågkonjunktur där det byggs väldigt få bostäder. Och 1995 års resonemang verkar inte gälla 2023. När jag håller örat mot marken hör jag inte våra byggherrar diskutera stora bostadsrätter. Jag hör däremot om fortsatt prispress på alla fronter – från materialval till timpriser. Det är fortsatt viktigt att få ner storleken på lägenheterna så att slutnotan kan betalas av bostadsköparen, eller hyran om det är hyresrätt som ska byggas. De som väljer att bygga måste jobba hårdare för att få bostäderna sålda, alternativt räkna mer långsiktigt för att få kalkylen att gå ihop för hyresrätter. Och många är de byggherrar som vittnar om en kalkyl som inte går ihop.

Men att ta bort krav på dagsljus i bostadsrum är enligt mig helt fel väg att gå

Det är dyrt att bygga i Sverige. Kanske dyrast i Europa. Hur det blivit så vet jag inte. En del skyller på Sveriges regler, men tittar vi på våra grannländer så har vi varken fler eller mer komplicerade regler. Tvärtom börjar vi nu lätta på regelverken för att gå marknaden till mötes. Men att ta bort krav på dagsljus i bostadsrum är enligt mig helt fel väg att gå. Andra säger att det är våra höga löner som är boven i dramat. Min (högst ovetenskapliga) undersökning genom vänner i våra nordiska grannländer indikerar dock inte att vi skulle ha högre löner, i några fall är det faktiskt tvärtom.

Ibland tänker jag att det är totalentreprenaden som gör allt så mycket dyrare. Att det är den stora skillnaden mellan Sverige och andra länder. Vi har mycket större andel totalentreprenader i Sverige än i övriga världen. Kanske inte förvånande eftersom totalentreprenaden är en svensk uppfinning från 60-talet. Tanken är att totalentreprenaden ska låta entreprenör välja den billigaste och bästa lösningen. Frågan är om det i slutändan blir det billigaste och bästa bygget? I en utförandeentreprenad har byggherren en aktiv roll genom hela processen för att säkerställa att både detalj och kostnad kopplad till detaljen är den kalkylerade. De valda materialen kan då ställas mot varandra för att prioritera rätt utförande.

I väntan på bättre bostadstider drömmer jag om bostadsutvecklare som vill bygga hållbart för att det är billigast i längden

Just nu är konjunkturen en utmaning för alla bostadsbyggare och alla bostadsarkitekter. Det är skralt med bostadsprojekt på ritbordet.

I väntan på bättre bostadstider drömmer jag om bostadsutvecklare som vill bygga hållbart för att det är billigast i längden. Bostadsutvecklare som vill göra god design för att det är beständigt och ökar värdet på det byggda. Tillsammans kan vi skapa arkitektur med rätt prislapp som håller även för kommande generationer.

Kajsa Crona
Praktiserande arkitekt, regionchef på Tengbom och adj professor på Chalmers