DEBATT | Bostadsbranschen och regeringen föreslår att byggkraven för studentbostäder ska lättas – och menar att det är vägen till fler och billigare studentbostäder. Det är varken en riktig lösning eller studenternas vilja, skriver Sofia Holmdahl, ordförande i SSCO – Stockholms studentkårer.
Som företrädare för studenter i Stockholm är det självklart glädjande att höra att regeringen tar fram åtgärder som underlättar för byggandet av bostäder. Och särskilt att det är riktat mot just studentlägenheter!
Tyvärr ser vi på dagens debatt i frågan med oro eftersom det primära förslaget är att förenkla byggkraven, och riskera att försämra studentbostaden. I detta mörker ser vi möjligheter lysa igenom, men våra mest verksamma förslag går inte ut på att bygga sämre.
Behov av tillgänglighet är inte något som en särskild grupp i samhället behöver, det är en fråga om livskvalitet för alla
Tidigare under våren skrev vi med funktionsrättsorganisationen DHR och tryckte på att onödiga hinder inte ska byggas in i studentbostäder, vilket även är resten av den organiserade studentrörelsens åsikt. Behov av tillgänglighet är inte något som en särskild grupp i samhället behöver, det är en fråga om livskvalitet för alla. Alla ska kunna ta emot besök av en vän med nedsatt orienteringsförmåga och vice versa.
En stor del av bostadsbeståndet byggdes innan dagens regleringar infördes och har därför redan begränsad tillgänglighet. Att återigen bygga in begränsningar i bostäder kommer att påverka tillgängligheten i beståndet under lång tid framöver och det vore ett misstag.
Trots dessa motsättningar finns det byggkrav som även vi anser bör lättas. Ett exempel på det är parkeringsnormen
Att återgå till att begränsa tillgängligheten i bostäder vore att försämra allas rätt att kunna delta i samhällslivet på lika villkor, en grundläggande mänsklig rättighet.
Hur gör vi istället?
Trots dessa motsättningar finns det byggkrav som även vi anser bör lättas. Ett exempel på det är parkeringsnormen, då studenter till stor grad inte har en egen bil. Kommunen bestämmer hur många parkeringsplatser som ska byggas och det är ofta flexibelt. För varje studentbostadshus som byggs med färre parkeringsplatser används upp till 50 procent mer av marken för just bostäderna.
Vi anser därför att p-normen för studentbostäder alltid bör sättas till noll, och är övertygade om att detta kommer sänka kostnaden för att bygga
I Stockholm finns det en annan parkeringsnorm för studentbostäder, men det finns kvar potential här. Vi anser därför att p-normen för studentbostäder alltid bör sättas till noll, och är övertygade om att detta kommer sänka kostnaden för att bygga.
Dagens ventilationsteknik är ofta mer effektiv än fönstervädring och gynnas ofta av att fönster är stängda, vilket gör den här lagstiftningen förlegad
Bullerreglerna är ett annat exempel där vi i mångt och mycket vill bevara dagens regelverk men ser några öppningar. Idag mäter en bullernivån från fasaden, detta leder till krav på ljudnivån vid bostäder som är anpassade för öppna fönster. Anledningen till detta mätningssätt anses vara att den boende ska kunna vädra (det vill säga ha öppet fönster) utan att överskrida den högsta godkända ljudnivån. Dagens ventilationsteknik är ofta mer effektiv än fönstervädring och gynnas ofta av att fönster är stängda, vilket gör den här lagstiftningen förlegad. Därför tycker vi att ljudmätningar ska börja ske inifrån bostäder, detta kommer att göra det enklare att bygga i centrala och campusnära lägen.
Att tumma på tillgängligheten är bakåtsträvande och fel väg att gå. Det finns massvis med fler effektiva förslag. Använd dem
Det finns en bred samsyn om att vi behöver bygga fler och billigare studentbostäder. Men att tumma på tillgängligheten är bakåtsträvande och fel väg att gå. Det finns massvis med fler effektiva förslag. Använd dem!
Sofia Holmdahl
Ordförande, SSCO – Stockholms studentkårer
Vad avser ljudmätning mäts denna med dBA-skalan. Denna skala underskattar ljudstyrkan av lågfrekventa ljud. Tyvärr består stadens ljudmiljö av höga intensiteter i just det lågfrekventa ljudspektrat, som sålunda underskattas vid mätning.
En mer adekvat ljudmätning sker med dBB-skalan. Men om denna nvänds ökar ljudstyrkan och överskrider normerna.
Numera är det inte risk för hörselskada som är det viktiga, utan upplevd störningsgrad.