KRÖNIKA | Ulf Perbo om mardrömsläget som bostadsministern och riksbankschefen befinner sig i. ”Även om Carlson skulle vara den bästa bostadsministern någonsin kommer bostadsbyggandet att kollapsa under hans mandatperiod. Nästa minister kommer 2026-2030 däremot att kunna sola sig i en enorm uppgång.”
När jag var chefekonom på branschorganisationen Byggföretagen genomförde vi ett projekt där vi med ekonometriska metoder studerade det tidsmässiga sambandet mellan efterfrågeförändringar och byggandet. Det vill säga om något händer i ekonomin som förändrar efterfrågan (ändrade räntor, byggkostnader eller skatter/subventioner etc) – vilka år framöver märks detta på byggvolymerna? Inte orderingång eller påbörjande, utan just byggande med förbrukning av arbetskraft och material, det som ingår i BNP.
Resultatet med stark statistisk signifikans var att byggandet påverkades i åtminstone fem år framåt med den starkaste effekten år tre och fyra. Ofta görs misstaget att tro att effekterna ska komma mycket snabbare, men den som känner till de svenska plan- och byggprocesserna inser att resultatet är rimligt. Från att kunderna observerat en förändring och låter den påverka deras beslut till att de själva eller en byggaktör ändrat sitt markinnehav, sina planer och tagit dessa igenom planeringsprocessen inklusive olika överklaganden, handlat upp byggentreprenör och så vidare till att det konkreta byggandet förändras är 3-4 år rimligt (notera att detta är ett tidsförlopp som ska adderas till det utdragna krisförlopp som beskrivs i Veidekkes rapport Rapport: Kollaps för bostadsbyggandet | Veidekke – där diskuteras förändringar i de underliggande förutsättningarna).
Om han gör en lyckad reform halvvägs in i sin mandatperiod som ökar bostadsbyggandet ger det utslag halvvägs in i nästa mandatperiod
Detta innebär ett stort problem för bostadsministrar. Om han gör en lyckad reform halvvägs in i sin mandatperiod som ökar bostadsbyggandet ger det utslag halvvägs in i nästa mandatperiod. Då det vanligen är en bostadsminister från det andra politiska blocket. Och motsvarande om det händer något negativt.
Det innebär kanske ännu större problem för riksbankschefen. När Riksbanken till exempel höjer räntan för att dämpa efterfrågan i ekonomin tar det ett tag innan det slår igenom i form av sänkt aktivitetsnivå i ekonomin. Därefter tar det 3-4 år, som nämns ovan, innan genomslaget i form av sänkt BNP realiseras. En kris via byggkollaps skapad av räntepolitiken kan alltså vara som värst uppemot fem (!) år efter att åtgärden vidtogs.
Carlson har naturligtvis ingenting med nedgången att göra. Den inleddes innan han tillträdde och kriget i Ukraina är inte hans fel. Men det bryr sig troligen inte hans motståndare om och knappast media heller
Åren 2022–2023 sker en dramatisk minskning i efterfrågan på nya bostäder till följd av främst effekter som kan härledas från kriget i Ukraina och pandemieffekter. Kraftigt höjda räntor, stigande boendekostnader i övrigt (bl a energikostnader) och skenande byggkostnader (bl a materialpriser). Det innebär att i valrörelsen inför valet 2026 kommer bostadsbyggandet att vara katastrofalt lågt. När Andreas Carlson tillträdde var byggtakten cirka 60 000 nya bostäder per år. I slutet på hans mandatperiod kommer byggtakten vara cirka 25 000 nya bostäder per år. Detta kommer hans politiska motståndare att frossa i. Carlson har naturligtvis ingenting med nedgången att göra. Den inleddes innan han tillträdde och kriget i Ukraina är inte hans fel. Men det bryr sig troligen inte hans motståndare om och knappast media heller. Gör han framgångsrika reformer träder de tidigast i kraft år 2024. Det innebär att effekterna i form av ökat byggande syns år 2027–2028.
Även om han skulle vara den bästa bostadsministern någonsin kommer bostadsbyggandet att kollapsa under hans mandatperiod. Nästa minister kommer 2026-2030 däremot att kunna sola sig i en enorm uppgång
Carlson som råkade tillträda strax efter att den värsta efterfrågeminskningen sedan 90-talskraschen inletts befinner sig därmed i en politisk mardröm. Även om han skulle vara den bästa bostadsministern någonsin kommer bostadsbyggandet att kollapsa under hans mandatperiod. Nästa minister kommer 2026-2030 däremot att kunna sola sig i en enorm uppgång.
Erik Thedéen kan vara lika rökt. Om han upptäcker att han med sin räntepolitik skapat ett förlopp likt 90-talskollapsen (utplånat bostadsbyggandet och amorteringsuppgång som sänker konsumtionen) och att massarbetslöshet och kollaps i statsfinanserna har inletts börjar han år 2024 sänka räntan. Det ger genomslag i form av normaliserat bostadsbyggande något år före 2030…
Ulf Perbo
Konsult inom public affairs
Fd statssekreterare och chefekonom på Sveriges Byggindustrier