KRÖNIKA | Linda Jonsson menar att kan vara så att de affärer som sker för tillfället görs av hushåll med goda marginaler och att bostadspriserna därför hålls uppe trots kraftigt höjda räntor. Det tillsammans med bland annat den stora skillnaden mellan rörliga och bundna räntor förklarar också varför 19 av 20 nya kunder nu väljer rörliga räntor.
Ny statistik visar att 94 procent av SBAB:s nya kunder valde rörlig ränta i mars. Andelen som valde rörlig ränta har därmed stigit ytterligare sedan december, då 90 procent valde detsamma. Skillnaden är dramatisk jämfört med mars i fjol, då så lite som 41 procent av de nya kunderna valde rörlig ränta. Då valde fler – 44 procent – att binda sin ränta under en längre tid än tre månader.
Av SBAB:s statistik framgår att 94 procent av de nya kunderna valde rörlig ränta i mars. 2 procent valde att binda sina lån och 4 procent valde att dela upp lånet och kombinera bunden och rörlig ränta (se diagram 1). Det innebär att andelen som valt rörlig ränta ökat ytterligare sedan förra kvartalet. I december var motsvarande siffror 90 procent rörligt, 4 procent bundet och 6 procent en kombination av bunden och rörlig ränta. Däremot är det stor skillnad jämfört med mars i fjol, då 41 procent av kunderna valde rörlig ränta, 44 procent bunden och 15 procent en kombination.
Sett över en längre tidsperiod har den rörliga boräntan i genomsnitt legat under de bundna räntorna, vilket innebär att man fått betala en viss premie för att välja en säker bunden ränta. För de hushåll som i första hand vill minimera räntekostnaden sett över hela lånets löptid har det därmed historiskt sett varit bra att välja rörlig ränta.
Sett ur det perspektivet är det möjligen lite förvånande att så få som två procent av de nya kunderna valt att binda räntan
Att den rörliga räntan i genomsnitt, sett över en längre period, varit lägre än de bundna innebär dock inte att den rörliga räntan vid varje given tidpunkt har legat under de bundna eller alltid kommer att göra det. För ett hushåll som har små marginaler i sin ekonomi kan det därför vara en fördel att binda räntan, för att veta hur stor räntekostnaden blir de närmaste åren. Även om räntekostnaden totalt sett blir något högre. Sett ur det perspektivet är det möjligen lite förvånande att så få som två procent av de nya kunderna valt att binda räntan.
Inför ett beslut om räntebindningstid är det dock naturligt för hushållen att också titta på hur hög premien för att binda lånen faktiskt är. Det vill säga hur stor skillnad det för tillfället är mellan rörliga och bundna räntor (se diagram 2). Att så många av SBAB:s kunder valde att binda sin ränta i mars i fjol berodde sannolikt på att skillnaden mellan räntan för tre månader och framför allt två år då var minimal, till följd av att Riksbanken med olika obligationsköp hade pressat ner de långa räntorna kraftigt.
Att så många nu väljer rörlig ränta i stället kan på samma vis förklaras av att de bundna räntorna nu är påtagligt högre än den rörliga. De med minst marginaler och som därmed kan ha störst behov av tryggheten med en bunden ränta har av naturliga skäl också ännu svårare att betala en högre ränta. Man bör heller inte underskatta den psykologiska effekten. De rörliga räntorna är idag redan så pass mycket högre än i fjol och det kan därmed upplevas som en än högre tröskel att acceptera de ännu högre bundna räntorna. Samtidigt kanske många tror att den rörliga räntan kommer att stagnera eller sjunka i höst eller i början av nästa år och vill därför inte binda sig på en så hög nivå.
En annan delförklaring kan vara att de som tar nya lån nu generellt sett är starkare hushåll, som därmed också är mindre räntekänsliga. Bostadspriserna just nu visar på att det finns en motståndskraft på bostadsmarknaden. En möjlig förklaring till det är att de affärer som genomförs och därmed syns i statistiken görs av hushåll som har goda marginaler. Det kan till exempel röra sig om hushåll som söker något större och upplever att det är läge att göra en affär nu när priserna är relativt sett låga. De klarar en högre ränta en tid och räknar kanske med att räntorna kommer att sjunka eller åtminstone stagnera i höst.
Låt oss hoppas att meteorologerna och även Riksbanken har rätt i sina prognoser, för hushållens skull
Vare sig hushållen valt rörlig ränta, för att de anser sig ha marginalerna som krävs eller för att de upplever att de inte har råd att binda räntan, så är det uppenbart att det påverkar räntekänsligheten. Många förlitar sig sannolikt på Riksbankens förmåga att få bukt med inflationen och därmed hålla sin ränteprognos. Efter det senaste året tycks det dock stå klart att prognoserna är allt annat än säkra. I februari uttryckte Riksbankschef Erik Thedéen själv i en intervju med SVT att det är bekymmersamt om hushållen tar prognoserna för löften och att de snarare bör ses som lite av meteorologers prognoser.
Det utlovas sol och vårväder till påsk men just nu faller små snöflingor utanför mitt fönster. Låt oss hoppas att meteorologerna och även Riksbanken har rätt i sina prognoser, för hushållens skull.
Linda Jonsson
Privat- och boendeekonom, SBAB