Det blir allt fler tvister om tomträtter i Sverige i spåren av ökade markvärden.
Nyligen avgjordes en uppmärksammad tomträttstvist i Hägersten, där domstolen gick på Stockholms stads linje och det hela landade i en rejäl ökning av avgälden.
DN skriver nu om ett par som bor i ett 1700-talshus som ägs av Statens Fastighetsverk. SFV vill höja avgälden från 55 000 till 184 000 kronor per år. Eftersom de bor inom världsarvet Drottningholm har de heller inte fått möjlighet att köpa loss tomten.
Om de hade bott en liten bit därifrån, på Brommasidan, hade Stockholms stads regler gällt och då hade höjningen bara blivit en tredjedel av vad den nu blir.
DN skriver att det år 2022 avgjordes 224 mål om omprövning av tomträttsavgäld, 70 procent fler än föregående år och 30 procent över tioårssnittet.
Bakom de ökade siffrorna ligger att markvärdena har ökat.
Ursprungligen skapades tomträtten som ett sätt att sänka de ekonomiska trösklarna för byggnation, men numera är de en inkomstkälla för stat och kommun. Enligt DN drar Stockholms stad in 2-3 miljarder per år på tomträtterna.
– Tomträtterna har blivit en mjölkkossa. Man motiverar det med att pengarna används i välfärden, men de som bor i tomträtt blir väldigt drabbade. Om du hade höjt parkeringsavgifterna på motsvarande sätt hade det blivit ett folkuppror, säger HSB:s förbundsordförande Johan Nyhus till DN.
Socialdemokraternas Anders Österberg, ordförande i exploateringsnämnden i Stockholms stad, menar att man inte kan sänka avgälderna.
– Vi subventionerar tomträtter rejält i dag. Att sänka avgälden ytterligare skulle kunna strida mot både kommunallagen och EU-rätten. Vi har självklart förståelse för den frustration och oro som avgäldshöjningarna skapar. Men det är ett stort ansvar för styrelsen att föreningen ska ha en stabil ekonomi som kan möta framtida höjningar, säger han till DN.
Avgälderna sätts vanligtvis i tioårsintervall. Röster har höjts för att istället indexera årsvis.