Veckans Aktuellt v13: Sverige har en tendens att ta på sig en för trång tagelskjorta i EU

VECKANS AKTUELLT | Konjunkturinstitutet och Finansinspektionen har kommit med nya prognoser som visar att lågkonjunkturen håller i sig länge. Det spända ekonomiska läget gör att regeringen behöver ta sig upp ur myndigheternas knän och istället stå på egna ben – för nu behövs politiska åtgärder när det gäller startlån, lättnader i kreditrestriktioner och presumtionshyror. Och Sverige har som vanligt gått in med för ambitiösa ambitioner i EU-kommissionens bevarandelag, menar vår expertkommentator Stefan Attefall – som nu gör sitt sista Veckans aktuellt. Programledare: Anna Bellman.

Konjunkturinstitutet släppte en ny rapport på onsdagen. Lågkonjunkturen är här för att stanna ända till 2026.
– KI bekräftar det allt fler ser; nedgången kommer att hålla i sig i ett antal år. Nedgången i bostadsinvesteringar är en viktig förklaring till att BNP krymper, säger Stefan Attefall i podden.
– Byggsektorn utgör elva procent av BNP, därför blir det stort genomslag. Lyckligtvis håller andra delar av byggsektorn – som infrastruktur och skolor – uppe siffrorna lite grann.

FI-rapport med både positiva och negativa sidor
Finansinspektionen kom i tisdags med sin årliga rapport om svenskarnas bolånesituation och de konstaterar att hushållen är alltmer pressade. De tror att bara räntekostnaderna för bolån kommer att uppgå till 16 procent av den disponibla inkomsten i slutet av 2023.
– Det här visar på två sidor; dels den snabba omställningen till högre räntor och hur det slår. Men rapporten visar också att de allra flesta har marginaler som håller. Det finns en motståndskraft bland hushållen.

FI meddelar att de inte ser några behov av generella lättnader i amorteringskraven just nu, och de utreder själva hur den så kallade ventilen fungerar. 15 000 hushåll har använt sig av ventilen senaste halvåret.
– Ventilen verkar fungera, men den löser inte det generella problemet som ränteökningarna skapar.
– Jag förväntar mig att regeringen under våren kommer att gå vidare med lättnader i amorteringskraven. Regeringens problem är att de är rädda för att gå emot myndigheterna. Det krävs att de gör en egen analys och vågar gå emot, annars blir det ännu större problem för hushållen. Regeringen sitter i Finansinspektionens och Riksbankens knän, men snart behöver de stå på egna ben, jag hoppas att de klarar det till halvårsskiftet.

FI tar i rapporten tar upp att genomsnittsstorleken på lån utan säkerhet (blancolån) som användes vid sidan av bostadslånet för att finansiera bostadsköp var 187 000 kronor 2022, det högsta beloppet sedan mätningarna började. Mäklarsamfundet ser startlån som ett sätt att komma bort från blancolånen.
– Var tjugonde ny bolånetagare behöver ta blancolån, det är intressant att de tar dem i samma bank, men med sämre villkor – det här är en medveten politik från myndigheterna som har infört bolånetaket. De som har eget kapital eller rika föräldrar klarar sig. Kvar blir de andra, som får vända sig till blancolån. Startlånet är ett sätt att ge fler säkra villkor.
– Jag gissar att regeringen kommer att skapa ett större sammanhang, att startlånen kommer med ett större paket tillsammans med kreditrestriktionerna. Jag hoppas att det kommer besked under våren.

Märklig dom leder till värdesänkningar
I veckan kommenterade statssekreterare Johan Davidson den mycket kritiserade hovrättsdomen om presumtionshyror. Han säger att regeringen har uppmärksammats på frågan och att de nu jobbar med den.
– Det har blivit en mycket märklig situation, där en domstol beskriver hur mycket hyrorna får höjas. De som äger de här bostäderna har fått se värdena på dem sjunka ordentligt efter domen, vi pratar en sänkning med 20 procent, och det slår ju rakt in i böckerna, och det här leder till att det blir ännu mer tveksamhet kring att investera i nya hyresrätter.
– Det är bra att regeringen har kommit till insikt. Som Kent Persson skriver i sin ledare finns det flera vägar att gå vidare. Men den enklaste vägen, fri hyressättning i nyproduktion, blockeras politiskt av SD och de svårare vägarna tar tid.

”Vi har en tendens att ta på oss en trängre tagelskjorta än vi behöver”
Flera svenska aktörer skriver ett öppet brev till regeringen om EU-kommissionens lagförslag ”the nature restoration law”. Det handlar i korta drag om att EU ska kunna ställa bindande krav på länderna att återställa olika art-och naturtyper för att säkerställa deras bevarandestatus. Men det slår på ett helt absurt sätt mot Sverige.
– Det här är ett exempel på när goda intentioner får märkliga konsekvenser när man inte förstår hur Europa ser ut. Och som vanligt har Sverige gått in med högre ambitioner och högre referensvärden, vilket försvårar situationen ytterligare. Vi har en tendens att ta på oss en trängre tagelskjorta än vi behöver och överimplementerar dessutom direktiven. Det här måste regeringen ta tag i och stoppa innan det kommer i klorna på ivriga tjänstemän i Sverige som ska leva upp till varje kommatecken i direktiven.

Kloka politiker ser till att lösa bostadsförsörjningen
Under de goda åren fick växande kommuner in mycket pengar genom markförsäljningar.  År 2020 fick kommunerna in 12 miljarder på försäljningar. Nu minskar bostadsbyggandet kraftigt och den här intäktskällan försvinner.
– Kommuner har ett bostadsförsörjningsansvar men vissa kommuner har använt markförsäljning till att driva business och maximera intäkterna. Tyvärr har detta blivit en viktig inkomstkälla, särskilt för större städer. Ett problem med detta är att kommunerna inte är tillräckligt villiga att sänka markpriserna när konjunkturen viker. Men kloka kommunpolitiker ser till att lösa bostadsförsörjningen och fokuserar inte på att maximera intäkterna.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.