Susanna Grufman, vikarierande generaldirektör på Finansinspektionen, och riksbankschef Erik Thedéen vill att förslaget om att införa ett register över hushållens tillgångar och skulder ska genomföras. ”Det skulle ge bättre underlag för viktiga beslut med betydelse för finansiell stabilitet och prisstabilitet”, skriver de på DI Debatt.
Utredningen ”En ny statistik över hushållens tillgångar och skulder” (SOU 2022:51) är nu ute på remiss.
DI:s ledarsida har argumenterat mot förslaget och menat att en ”radikaliserad socialdemokrati” kan använda registret för att lättare införa en förmögenhetsskatt.
Thedéen och Grufman konstaterar att flera av våra grannländer, Internationella valutafonden och andra organisationer har ett liknande register.
De lyfter tre skäl till att de vill registret på plats:
# Bättre kunskap och analys. Att svenska hushåll är högt belånade är välkänt. Vi vet också att stigande inflation och stigande räntor påverkar hushållens ekonomi, men det skulle vara värdefullt att veta hur detta påverkar olika typer av hushåll och vilka som är mest utsatta. Det kan vi inte se i dag.
# Bättre avvägda beslut. Med bättre kunskap om hur olika typer av hushåll påverkas blir det lättare för Riksbanken att avgöra hur penningpolitiken påverkar ekonomin och därmed inflationen. Bättre data kan därför göra penningpolitiken mer träffsäker, såväl när inflationen går ner, som när den stiger. FI beslutar till exempel om amorteringskraven och det diskuteras hur dessa påverkar hushållen. Med bättre data kan amorteringskrav och andra makrotillsynåtgärder göras mer träffsäkra och risken för oönskade sidoeffekter begränsas.
# Bättre uppföljning och utvärdering av våra åtgärder. Med tillgång till information om enskilda hushålls tillgångar och skulder kan vi bättre analysera om syftet med olika åtgärder uppnås.