Efterlyser diskussion om hur ramavtal ska tillämpas

Är ramavtalet ett tak? Haymanot Wachtmeister på Heba menar att Hyresgästföreningen behandlar det så.

I februari kom Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna Stockholm överens om ett ramavtal för hyreshöjningar för privatägda hyreslägenheter – mellan 3,0 och 4,75 procents höjning.

Men ramavtalet innebär inte att hyrorna är färdigförhandlade.

– Många fastighetsbolag befinner sig fortfarande i förhandlingsstadiet på flera håll i Stockholm, vilket kan innebära att hyresgästerna får en retroaktiv hyra avseende en längre period när avtalen väl ingås. Ett ramavtal ska ju egentligen innebära att hyresnivåerna i princip är klara och att villkoren är färdiga att implementeras i de lokala förhandlingarna. På hyresmarknaden tycks Hyresgästföreningen dock tolka överenskommelsen som ett tak som ska fortsätta förhandlas, säger Haymanot Wachtmeister, bolagsjurist på Heba till Fastighetstidningen.

Hon menar att till skillnad från annan svensk avtalsrörelse så förhåller sig parterna här ganska fritt till gemensamt överenskomna regler, vilket hon tror kan skada systemet på sikt.

– Jag efterlyser en öppen diskussion om hur ramöverenskommelser i praktiken faktiskt ska tillämpas. Har man på organisationsnivå gjort upp om en viss procentsats som båda sidor kan nöja sig med, så borde utrymmet för avvikelser vara begränsat för bägge parter vid de lokala förhandlingarna.

Hon anser att avstegen från trepartsöverenskommelsen innebär att det fortfarande är väldigt oklart om det finns några faktorer som faktiskt styr hyresregleringen eller om det är ren och skär kohandel.

– Vi vet ju inte om det skiljer mycket mellan vad olika fastighetsägare till slut får ut i relation till ramöverenskommelsen. Och om ramavtalet blir den faktiska överenskommelsen för vissa, men inte för andra, så påverkar det såklart i förlängningen konkurrensvillkoren, säger Haymanot Wachtmeister till Fastighetstidningen.

Läs gärna hela artikeln här.