KRÖNIKA | Mindre fokus på förtätning. Monica Andersson slår ett slag för trädgårdsstaden – och debatten om vilket samhälle vi vill ha.
Det är ett ensidigt fokus på den täta staden i stadsplaneringsdebatten. Nu senast i en debattartikel av Alexander Ståhle och Christer Ljungberg i SvD den 13 januari. Höga hus vid stationerna lyder mantrat bland många planerare. Kluster av höga hus skapar inte levande stadsmiljöer. Det som behövs är en debatt om vilket samhälle vi vill ha. Landsbygdens behov uppmärksammas sällan i stadsbyggnadssammanhang. Vid stationslägena behövs både busshållplatser och infartsparkeringar. Höghusmiljöerna i städerna är även dyra. De utesluter majoriteten av befolkningen, som inte har råd att efterfråga bostäder i dem.
Trädgårdsstäder är en planeringsform som visat upp en påfallande uthållighet över tid. Trädgårdsstäderna i Berlin har överlevt två världskrig och två diktaturer
Barnfamiljerna efterfrågar marknära bostäder med möjlighet till odling och vill ha nära till naturen. Det visar erfarenheterna från pandemin då en utflyttning av barnfamiljer från orter som Stockholm tog fart. Vi måste bygga samhällen som svarar mot deras behov, med bostäder som även fungerar på landsbygden.
Trädgårdsstäder är en planeringsform som visat upp en påfallande uthållighet över tid. Trädgårdsstäderna i Berlin har överlevt två världskrig och två diktaturer. De började byggas vid förra sekelskiftet för att skapa trivsamma och hälsosamma bostäder för arbetarfamiljer utanför stadskärnorna i England, Tyskland och Sverige. De byggdes som samhällen med en blandning av småhus, parhus, radhus och låga flerfamiljshus integrerade med service och verksamheter. I de trädgårdsstäder som planerades av Per O Hallman i Stockholm hade alla bostadstyper möjlighet till odling, även flerfamiljshusen. Han planerade även in koloniträdgårdar för familjerna som bodde inne i stadskärnan. Så byggdes Enskede i Stockholm som placerades på en av de lantegendomar staden köpte in. Trädgårdsstäderna planerades efter spårvagnslinjerna. I Stockholm byggdes de enligt en översiktlig plan av Hallman som för att tillgodose behovet av parker, lekplatser, koloniträdgårdar, idrottsanläggningar, folkparker, industrier och andra arbetsplatser. Det handlade om att bygga samhällen.
Trädgårdsstäder är gröna småstäder. De tillgodoser även behovet av skönhet och trivsamhet i vardagen för alla, vilket också det var ett viktigt motto när de skapades första gången
I dag skulle rullande busslinjer mellan pendeltågs-, tunnelbane- eller järnvägsstationerna kunna fylla den funktion som spårvagnarna hade vid förra sekelskiftet. På så sätt kan fler få tillgång till kollektivtrafik, även på landsbygden.
Låga flerfamiljshus fungerar bra ihop med småhus och radhus. Det underlättar integreringen. Låga trähus i två, max tre, våningar är kostnadseffektiva och jämförelsevis billiga att bygga, i synnerhet om de anläggs på mark som lämpar sig för husbehovsodling. Trädgårdsstäder är ett redskap för att motverka segregationen. Det visade professor Johan Rådberg som pläderade för trädgårdsstäder utanför storstadsområdena för att tillgodose efterfrågan på bostäder för alla dem som inte har råd att bo i de täta höghusmiljöerna.
Trädgårdsstäder är gröna småstäder. De tillgodoser även behovet av skönhet och trivsamhet i vardagen för alla, vilket också det var ett viktigt motto när de skapades första gången.
Monica Andersson
Fil dr. Statsvetare vid Stockholms Universitet. Forskar om politik och stadsbyggande