KRÖNIKA | De höga trösklarna in på bostadsmarknaden gör att en lärare – som har en genomsnittlig svensk lön – bara kan efterfråga var nionde bostadsrätt i Stockholm. Sofia Ljungdahl beskriver problematiken som både drabbar den enskilde och samhället – och kommer med förslag om vad som bör göras. ”Jag är övertygad om att vi kommer en bra bit på vägen om vi alla är med och bidrar med idéer. Priset för samhället är alldeles för högt för att låta bli.”
Under alla mina år i fastighetsbranschen har frågan om hur vi sänker trösklarna in på den ägda bostadsmarknaden varit aktuell. Jag vill påstå att det är något politiker, bostadsutvecklare och övriga aktörer diskuterat och försökt åtgärda över tid. Ändå har vi idag de högsta trösklarna på länge: höga räntor och kreditrestriktioner som gör bostadsköpet till en omöjlig ekvation för många. Faktum är att inte ens den med en medelinkomst alltid har råd med ett boende. Det är ett akut samhällsproblem som slår åt alla håll.
Häromdagen släppte vi vår årliga undersökning OBOS lärarindex, som vi tar fram för att belysa hur stor del av bostadsmarknaden som är tillgänglig för samhällsbärande yrkesgrupper, med grundskolläraren som utgångspunkt. Trots att lärarlönen ungefär motsvarar den svenska genomsnittslönen visar undersökningen att endast 1 av 9 av de bostadsrätter som såldes i Storstockholm i slutet av förra året kunde köpas av en lärare utan barn med en genomsnittslön. Även i Malmö och Göteborg minskar andelen tillgängliga bostadsrätter jämfört med föregående år. Tänk då hur svårt det är för en lärare med barn att kunna köpa en bostadsrätt i våra storstadsregioner.
Unga vuxna tvingas bo kvar hemma och många, framför allt kvinnor, har sämre ekonomisk möjlighet att skilja sig. Men en bostadsmarknad med alltför många hinder står också i vägen för regionernas utveckling
Konsekvenserna av att inte kunna ta sig in eller flytta på bostadsmarknaden drabbar i första hand den enskilde. Utan någonstans att bo blir det även svårt att tacka ja till ett arbete. Unga vuxna tvingas bo kvar hemma och många, framför allt kvinnor, har sämre ekonomisk möjlighet att skilja sig. Men en bostadsmarknad med alltför många hinder står också i vägen för regionernas utveckling. Skolverket menar i sin senaste prognos att rekryteringsbehovet av lärare i Stockholms län uppgår till 26 000 heltidstjänster fram till 2035. Samma mönster syns även för poliser, sjuksköterskor och andra samhällsbärande yrken. Var är det tänkt att de ska bo?
Från mitt och OBOS perspektiv stavas lösningen rätt åtgärd på rätt plats. Vi anser att det finns goda skäl att öka andelen bostadsrätter och förenkla vägen in till det ägda boendet. Det är därför glädjande att regeringen pekat ut just detta område som prioriterat. När jag tillsammans med några kollegor träffade bostadsminister Andreas Carlsson strax innan jul passade vi på att lyfta ett antal reformer som vi anser bör komma på plats snarast. Regeringen måste bland annat ändra och sänka amorteringskravet och införa förslaget om startlån för förstagångsköpare. För mig och OBOS är det extra viktigt i det osäkra läge vi befinner oss i nu.
Regeringen måste bland annat ändra och sänka amorteringskravet och införa förslaget om startlån för förstagångsköpare
Samtidigt vore det naivt att luta sig tillbaka och vänta på att politiken ensam ska komma med en quick fix. Som en medlemsorganisation med över 550 000 medlemmar i Norge och Sverige har vi ett uppdrag att göra allt vi kan för att hitta alternativa sätt att sänka trösklarna och skapa trygga lösningar. I dagsläget har vi introducerat vår modell OBOS Deläga, som innebär att man köper halva bostaden och samäger resterande del med oss, i Sveriges samtliga tre storstadsregioner. Och vi vet att det gör skillnad. Med en sådan modell kan en lärare i stället efterfråga 1 av 3 bostadsrätter i Storstockholm.
Jag misstänker att sänkta trösklar till det ägda boendet kommer fortsätta att gäcka både politiker och oss i fastighetsbranschen lång tid framöver. Men jag är övertygad om att vi kommer en bra bit på vägen om vi alla är med och bidrar med idéer. Priset för samhället är alldeles för högt för att låta bli.
Sofia Ljungdahl
Vd för OBOS Nya Hem och ansvarig för OBOS storstadssatsning
De senaste 20 åren så har kraven på ljud, brand, tillgänglighet, dagsljus mm höjts vilket skapar dyra lgh, delvis också beroende på platsen vi bygger på.
Vi bygger bostäder med hög standard, låt folk bestämma standarden själva, gärna storlek också.