KRÖNIKA | Det tillträdande rödgröna styret i Göteborg vill tvinga bostadsutvecklare som bygger på mark man köpt av Göteborgs stad att använda den kommunala bostadskön. Christina Heikel förklarar varför förslaget är orättvist, minskar investeringsviljan och försvårar för Göteborgs näringsliv.
Staden med Sveriges mest kommunala bostadsmarknad kan komma att bli ännu mer så.
Bostadskön ska trollas bort genom att fler lägenheter förmedlas genom den kommunala kön och inte på andra vägar, om det tillträdande rödgröna styret i Göteborgs stad får som de vill. Privata fastighetsägare kan genom ett nytt markanvisningskrav tvingas lämna all sin nyproduktion av hyresrätter på kommunal mark till den avgiftsbelagda kommunala bostadsförmedlingen Boplats. Till saken hör att staden äger i stort sett all byggbar mark. Det innebär i praktiken att alla nya hyresrätter kommer att tilldelas bostadssökande efter kötid.
Förslaget stoppades, åtminstone tillfälligt, av den avgående kommunstyrelsen, men frågan ska snart upp i fullmäktige.
Markanvisningskravet kommer att krångla till uthyrningen för privata fastighetsägare och minska investeringsviljan
Göteborg är nationellt unikt med över 50 procent hyresrätter varav hälften ägs av kommunen. En fjärdedel av kommunens hushåll bor alltså hos Sveriges största allmännytta, där du kan få en hyresrätt genom ködagar eller social förtur. Bostadssökande utan kötid kan hitta en hyresrätt genom kostnadsfria förmedlingskonkurrenter eller direkt från de privata fastighetsägarnas nyproduktioner. En ventil för unga, inflyttande kompetens till näringslivet, separerande och, ja egentligen alla tänkbara grupper som vill bo hyrt.
Markanvisningskravet kommer att krångla till uthyrningen för privata fastighetsägare och minska investeringsviljan. Det kommer också att göra det ännu svårare för dem som redan har det svårt att komma in på bostadsmarknaden.
Unga och andra utan kötid utelämnas i stället till den osäkra och väsentligt dyrare svarta andrahandsmarknaden
Ett antal principiella frågeställningar uppstår. Om det är äganderättsligt riktigt att begränsa företag och kooperationer från att ta sina produkter till marknaden. Eller om det är rimligt att ställa krav om kommunal förmedling på kommunens mark när det dessutom knappt finns alternativ på privat byggbar sådan. Men också om kötid är rättvist mot de bostadssökande.
De som får en bostad på kötid har ofta redan löst sin bostadssituation. Ålder är en konkurrensfördel i ett kösystem. Ålder har också fram tills pensionen ett positivt samband med inkomsten. Unga och andra utan kötid utelämnas i stället till den osäkra och väsentligt dyrare svarta andrahandsmarknaden.
Kötid är en konkurrensnackdel för unga men även för den inflyttande kompetens som näringslivet behöver – en tydlig målgrupp för nyproducerade hyresrätter.
Förutsägbart är det. Du kan förvänta dig att inte få en bostad
Invandrare har liksom andra inflyttande en nackdel i bostadskön. Svårast att få en bostad är det i områden med en hög andel etniskt svenska boende. I till exempel populära Majorna – där efterfrågeöverskottet på hyresreglerade bostäder ger en kötid på över nio år – är andelen utlandsfödda hälften av vad den är i övriga kommunen.
Kösystem framhålls som rättvist men också förutsägbart, likvärdigt och transparent.
Förutsägbart är det. Du kan förvänta dig att inte få en bostad.
Likvärdigt är det för samma kötid men det hänger ju på att man också har just kötid.
Transparent är det såtillvida att du kan se varför du har fått en bostad. Du har väntat på din tur.
Argumentet att kösystem skulle vara en garant mot etnisk diskriminering punkteras av att invandrare redan är bortsållade på kötid och att utländska namn är överrepresenterade bland dem som får en bostad genom förmedlingskonkurrenten HomeQ.
Som om problemen på bostadsmarknaden vore att den inte är tillräckligt kommunal
Vi lämnar bakom oss rekordår för stadens byggtakt. Mycket tack vare det föregående styrets offensiva markpolitik och initiativet Bostad2021, där kommunen gick samman med ett stort antal byggaktörer för att få fram tusentals bostäder utöver ordinarie produktion. Antalet markanvisningar har under senare år å andra sidan varit rekordfå. Botten nåddes 2021 med endast fem markförsäljningar. Redan innan marknadsförutsättningarna tog den vändning vi nu ser, kunde vi från branschorganisationerna förutspå ett fall i bostadsbyggandet från 2023.
Rättvist mot dem som behöver en bostad vore att majoriteten stoppar markanvisningskravet om kommunal förmedling och i stället markanvisar mer, samarbetar med marknaden för att få fram fler bostäder och ser värdet i att det finns fler vägar till en bostad
Det tillträdande styret kunde ta lärdom från Bostad2021 och se privata byggaktörer som en del av lösningen för att få fram fler bostäder. I stället riktas ambitionerna från 2023 och framåt till att företrädesvis allmännyttan ska bygga och endast Boplats förmedla. Med målet att kötiden ska halveras till 2030. Som om problemen på bostadsmarknaden vore att den inte är tillräckligt kommunal.
Rättvist mot dem som behöver en bostad vore att majoriteten stoppar markanvisningskravet om kommunal förmedling och i stället markanvisar mer, samarbetar med marknaden för att få fram fler bostäder och ser värdet i att det finns fler vägar till en bostad.
Christina Heikel
Näringspolitiskt ansvarig, Fastighetsägarna GFR, och i följforskningsgruppen för Bostad2021